SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1936  
KLIV kli4v, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[vbalsbst. till KLIVA, v.1; jfr KLEV, sbst.2]
vbalsbst. till KLIVA, v.1 2 o. 3: (långt) klivande steg; äv. bildl. Lorgnetten, som föll av för vart kliv, jag klev. Fröding ESkr. 2: 235 (1896). En älgko (kom) mot mig i långa kliv. TurÅ 1932, s. 202. GHT 1934, nr 18, s. 3 (bildl.).
Spoiler title
Spoiler content