SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1936  
KLÄRA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; äv. KLÄR, sbst.
Ordformer
(klera 17881807. klära 17621823. kläär 1687)
Etymologi
[av t. kläre, eg.: klarhet, avledn. av t. klar (se KLAR)]
(†) kem. fin benaska använd ss. kapellaska (se KAPELL, sbst.4 ssgr). Hiärne Berghl. 458 (1687). Rinman (1788). Weste FörslSAOB (1823).
Spoiler title
Spoiler content