SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNAPER kna4per, äv. (föga br.) KNABER kna4ber, adj.; adv. -T.
Ordformer
(knap- 1885 osv. knab- 19041910)
Etymologi
[sannol. en sen ombildning av KNAPP, adj., i anslutning till KNAPRA]
(vard.) knapp, torftig; i sht i sådana uttr. som ha det knapert, ha det torftigt l. ekonomiskt besvärligt, det är knapert för (ngn) l. med (ngt), det är svårt l. besvärligt för (ngn att få det att räcka till) resp. knappt l. torftigt med (ngt) o. d. Levertin Konfl. 118 (1885). ”Vill ni förtjäna en slant?” ”Om jag vill! Vi ha det knapert för tillfället ..”. Aminoff Krigsg. 424 (1904). Biblioteket ombord är något knapert. SvD(A) 1931, nr 137, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content