SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNOCK knok4, r.; best. -en; pl. (efter räkneord) =.
Ordformer
(äv. skrivet knåck)
Etymologi
[sv. dial. (Norrl.) knock; jfr sv. dial. (Finl., Norrl.) knocka, linknippa; av nt. l. t. knocke, linknippa; jfr mnt. knucke, meng. knucche, eng. knitch, höknippa, fång ved; avledn. av germ. knuk-, som föreligger i mnt. knoke (knake), ben, mht. knoche, m., knöl, fröhus, ben, isl. kniúkr, brant, rund klippa, nor. dial. kn(j)uke, benknota. — Jfr KNOCKA, sbst.]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) hopvriden bunt l. knippa av lin; jfr LOCK, r. l. m. SvSlöjdFT 1905, s. 22. Linet tvinnas ihop till knock. Det skall vara tio hässlor i varje knock. Hembygden(Hfors) 1913, s. 133. 120 knock. Därs.
Ssgr (†): A: KNOCK-LIN. (knock- 1669. knocka- 1548) [efter t. knockenflachs] i knippor hopbuntat lin. TullbSthm 4/7 1548. BoupptSthm 1669, s. 1853.
B: KNOCKA-LIN, se A.
Spoiler title
Spoiler content