SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNORL, sbst.1
(†) vbalsbst. till KNORLA, v.1
1) till KNORLA, v.1 1 a; jfr KNORR, sbst.7 1 a. The menlösa dufvors knorl. Palmfelt Ecl. 36 (1740). Nicander VirgEcl. 44 (1752).
2) yttring av missnöje, knot; jfr KNORR, sbst.7 2. Widekindi KrijgH 267 (1671).
Avledn.: KNORLIG, adj.1 (†) om ljud: skrockande; jfr KNORL, sbst.1 1. (Musen omtalar) Hur skrämd hon blifvit af ett fasligt diur, som galar: / Hur thet står vppå tå, och slår par vingar hop, / Och gastar sedan til ett långt och knorligt rop. Kolmodin QvSp. 1: 126 (1732).
Spoiler title
Spoiler content