SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1936 KNORTA, r. l. f.; pl. -or (Månsson) l. -er (Livin Kyrk. 66 (1781: ullgarns knorter)). Etymologi [jfr ä. d. knorte; avledn. av KNORT, sbst.1] (†) 1) knölig utväxt. Knortor och knulor på Kroppen och Fötterna. Månsson Ört. 185 (1642). 2) nystan; anträffat bl. i ssgn ULLGARNS-KNORTA. SAOB Alfabetisk lista knorrning knorrning knort subst.1 knort subst.2 knort subst.3 knorta subst. knorta verb knortande knortig adj. knortning knortra verb Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content