SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1936 KNORV, n. Ordformer (knårv) Etymologi [jfr nor. dial. knurv, liten, knölig figur; sannol. av germ. knu-, trycka; jfr KNORT, sbst.1 — Jfr KNORVA] (†) om ngt tätt sammanvuxet l. sammangyttrat. Schultze Ordb. 2344 (c. 1755). SAOB Alfabetisk lista knorta verb knortande knortig adj. knortning knortra verb knorv subst. knorv adj. knorva verb knorvande knorvig adj. knorvning Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content