publicerad: 1936
KNUTARE knɯ3tare, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[vbalsbst. till sv. dial. (Hälsingl.) knuta, eg.: stå utanför knutarna, infinna sig objuden till en bröllopsgård för att se bruden, l. bildat till KNUT, sbst.1 3]
SAOB
Spoiler title
Spoiler content