SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNYTNÄVE kny3t~nä2ve, r. l. m.: best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(knyt- 1587 osv. knyte- 1911. knytt- 1669—1831. knytta- 1633. knytte- 1588—1723)
Etymologi
[jfr d. knytnæve; av KNYTA, v. 9 o. NÄVE]
(i sht ngt vard.) knuten hand. Slåss med knytnävarna. Helsingius (1587). Hans E. skall haffue fåtth aff knytte näffuen vnder öreth. CBielke (1597) i HB 2: 327. Hötandes inför Rätta med knyttnäfwan och säijandes: (osv.). FinKyrkohSP 5: 214 (1669). Colas, som gråter, snyftar och torkar sig i ögonen med sina knytnäfvar. Björn Fanfan 33 (1786). (De) slogo .. (Jesus) på kinderna med knytnävarna. Mark. 14: 65 (Bib. 1917). — särsk.
a) i jämförelse, för att beteckna storlek. En Säla vnge som .. hadhe ett Slaggstycke i maghan så stort som en knytnäwa. Bureus Suml. 34 (c. 1600). Styckena i grauvackan .. bestå af quarts (m. m.) ..; storleken från små korn till knytnäfves och hufvuds storlek. Hisinger Ant. 1: 96 (1819).
b) [jfr d. det passer som en knyttet næve til et øje o. d.] (numera föga br.) i uttr. passa som en knytnäve på ett öga l. till ett blått öga o. d., förr äv. på ngns kindben, passa mycket illa. Loenbom Stenbock 3: 187 (1760). De vackra Kärleks samtalen, hvilka lämpade sig så väl til saken, som en Knytnäfva på et öga. Weise 1: 98 (1769). Ström SvOrdst. 74 (1929).
Ssgr: A (föga br.): KNYTNÄV-KAMP, -SLAG, -STOR, se E.
B (†): KNYTNÄVA-STOR, se E.
C: KNYTNÄVE-KAMP, -KÄMPE, -POLITIK, -SLAG, -STOR, -STRID, se E.
D (†): KNYTNÄVES-POLITIK, se E.
E: KNYTNÄVS-BATALJ. (tillf., vard.) Blanche Bild. 2: 37 (1864). —
-KAMP, r. (-näv- 1848—1891. -näve- 1784—1894. -nävs- 1868 osv.) strid varvid deltagarna slå varandra med knutna händer; särsk. om antik boxningskamp; förr äv. om modern boxning. Björkegren 394 (1784). Öfningar i knytnäfvekamp ske alltid med tjocka, stoppade handskar på händerna. TIdr. 1882, s. 7. NordKult. 24: 19 (1933). —
-KÄMPE. (-näve- 1765—1906. -nävs- 1878 osv.) person som deltager i knytnävskamp; särsk. i fråga om antika förh. Ekelund Fielding 389 (1765). Världslitteraturen 8: 20 (1922). —
-POLITIK. (-näve- 1895. -näves- 1932. -nävs- 1895 osv.) (nedsättande l. hånfullt) om hård o. hänsynslös politik, våldspolitik, maktpolitik. GHT 1895, nr 253 A, s. 2. SvD(A) 1932, nr 9, s. 18. —
-SLAG. (-näv- 1852—1901. -näve- 1852—1890. -nävs- 1875 osv.) ÖoL (1852). (Han) fann .. för gott att erkänna att han utdelat knytnävsslagen. STSD(A) 1934, nr 193, s. 18. —
(jfr 1 a) -STOR. (-näv- 1880—1925. -näva- 1764. -näve- c. 1875—1897. -nävs- 1906 osv.) stor som en knytnäve. Ekblad 299 (1764). En knytnävsstor guldklimp. TurForskn. 7: 264 (1919). —
-STORLEK. TT 1901, K. s. 19. Stenarna voro .. av knytnävsstorlek. Ekholm SvL 130 (1926). —
-STRID. (-näve- 1842—1884. -nävs- 1871 osv.) knytnävskamp. Snellman Gift. 1: 42 (1842). Redan tidigt öfvades knytnäfsstrid af antikens greker. 2NF 3: 1386 (1905). Hallström LevDikt 181 (1914).
Spoiler title
Spoiler content