publicerad: 1936
KNÄCK knäk4, sbst.3, r. l. m. (Mörk Ad. 1: 70 (1743; jfr anm. nedan) osv.), äv. n. (Fröding osv.); best. (ss. r. l. m.) -en; pl. -ar (Mörk Ad. 1: 70 (1743; jfr anm. nedan), Dalin (1852) osv.) ((†) -er BoupptSthm 1682, s. 188 a (jfr anm. nedan)), ss. n. = (Fröding); i Finl. äv. KNÄCKA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(knäck (kneck) 1654 osv. knäcka 1833 (: siraps knäckor, pl.)—1916)
Etymologi
karamell (ofta hemlagad) bestående av sirap o. socker m. m. som kokas o. vanl. öses upp i små pappersformar l. -strutar för att stelna; äv. koll. 1 tunna Kneck. BoupptSthm 23/9 1654 (i uppräkning av varor). Kunga-Sonen (var i de åren att han) skattade ännu några Nötter och Knäckar högre än en Krona. Mörk Ad. 1: 70 (1743). Topelius Dagb. 2: 73 (1835). Jag (hade) vissa fria knäck, när jag köpte ett visst antal. Fröding ESkr. 2: 36 (1891). Lagerlöf BarnM 23 (1930). — jfr SIRAPS-KNÄCK. — Anm. I vissa språkprov från ä. tid, t. ex. de ovan anförda från 1654 o. 1743, kan det icke avgöras, huruvida KNÄCK, sbst.3, l. möjl. snarare KNÄCK, sbst.2, föreligger.
Spoiler title
Spoiler content