publicerad: 1936
KNÄVRA knä3vra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
sjöt. fästa (ngt) medelst knävring. KrigVAT 1835, s. 249. Knäfra ett segel till ett annat. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856). Ramsten o. Stenfelt (1917).
KNÄVRA I10 4. sätta en knävring fast i en stropp. Ekelöf Skeppsm. 83 (1881). Wrangel SvFlBok 8 (1897). —
KNÄVRA IN. (†) gm insättande av en knävring fastgöra (ett tåg o. d.). Roswall Skeppsm. 1: 43 (1803). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content