SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNÖS knø4s, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. knös, liten kulle, backe, knöl, motsv. d. knøs, backe, topp på backe, nor. dial. knaus, isl. knauss, bärgknalle; jfr nyisl. hnauss, jordklump; av germ. knausa-, i avljudsförh. till germ. knu-, trycka samman (jfr KNOGE). — Jfr GNYST, sbst.2, KNÖS, sbst.2]
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) liten upphöjning på marken, litet bärg, kulle; äv.: topp på ett bärg. Hiärne Watt. 23 (1683). Högberg Frib. 172 (1910).
2) (†) klump, kluns. Sahlstedt (1773). Sjögren (1795). särsk. bärgv. större stycke malm, malmblock. Rinman 2: 758 (1789).
3) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) hop, stapel, hög. Väring Frost. 295 (1926).
Spoiler title
Spoiler content