SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1936 KOLLEGIANT kol1egian4t l. 0104, m.; best. -en; pl. -er. Etymologi [till KOLLEGIUM] 1) (numera bl. ngn gg i fackspr. med avs. på äldre förh.) motsv. KOLLEGIUM 1: medlem av kollegium (ämbetsvärk o. d.); ämbetsbroder; yrkeskamrat. Stiernman Com. 1: 669 (1615). Bergv. 1: 100 (1637). Kollegianterna i alla hantverk och gillen. Löfgren TenngjH I. 1: 15 (1925). 2) (i universitetskretsar, numera föga br.) motsv. KOLLEGIUM 2: student som tager kollegium (-ier). Choræus Bref 89 (1801). Jag hade fullt upp af kollegianter. Svedelius Lif 388 (1887). Fries 2Linné 1: 128 (1903). StudJurFakultHfors 7 (1907). SAOB Alfabetisk lista kollega subst. kollegant subst. kollegat subst. kollegial adj. kollegialt kollegiant subst. kollegiat subst. kollegium subst. kollekt subst. kollektion subst. kollektiv subst. Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
