SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KOMBATT, r. l. m. (Stiernman, GT), äv. n. (ConsAcAboP 5: 53 (1680)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er (Spegel Dagb. 47 (1680)).
Ordformer
(combat 16801701. combatt 16291788)
Etymologi
[jfr t. kombat, eng. combat, av fr. combat, strid, kamp, till combattre (se KOMBATTERA)]
(†) strid, kamp, drabbning. Stiernman Com. 1: 976 (1629). Tå hade wår wenstra flygel åtskillige hårda combatter med fiendens högra flygel. Spegel Dagb. 47 (1680). Combatten börjades .. om aftonen. GT 1788, nr 89, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content