publicerad: 1936
KOMBINATION kom1binatʃω4n l. 01—, l. -aʃ- (kåmmbinatschón Dalin), sbst.1, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet com-)
Etymologi
[jfr t. kombination, eng. combination, ävensom fr. combinaison; av mlat. combinatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till lat. combinare (se KOMBINERA)]
handlingen l. värksamheten att kombinera; äv. mer l. mindre konkret. — särsk.
1) (†) motsv. KOMBINERA 1: sammanslagning, sammansmältning, förening; förbund. (De fyra elementens) Combinationer, eller tilhopa Blandelser. L. Paulinus Gothus Pest. 66 a (1623). Biskopen och heela (präste-)Ståndet tilbiuda sigh .. til en närmare förknippelse och combination medh Sweriges Rijkes Ständer. Stiernman Riksd. 1413 (1662). Kongl. Hof- och Riddarholms Församlingarnes combination. PH 6: 3657 (1755). Wetterbergh SamhKärna 2: 95 (1857).
2) motsv. KOMBINERA 2: gruppering, sammanställning, sammankoppling, förknippning, förbindelse; ofta i fråga om händelser o. d. Edelcrantz Telegr. 21 (1796). Skenbart bizarra combinationer af händelser. SC 1: 4 (1820). Ett vatten, en koja, en lund omkring, / hur vanligt! det nästan är ingenting; / men kombinationen .. / .. hvad poesi! Sturzen-Becker 6: 166 (1868). Jag ansåg det visserligen riktigt, att konseljen hemställt till kungen, huruvida han icke ville göra någon annan kombination (med avseende på konseljens sammansättning). De Geer Minn. 2: 260 (1892). Larsson Psyk. 91 (1910). De urgamla bruken vandra och uppträda i nya kombinationer. Nilsson FestdVard. 30 (1925). Den härliga kombinationen av saltvattens- och barrskogsluft. SDS(A) 1932, nr 160, s. 10. — jfr FÄRG-, KONSONANT-, LJUD-, ÄMNES-KOMBINATION m. fl. — särsk.
a) motsv. KOMBINERA 2 slutet: beräkning; (planmässig) spekulation, uträkning; plan, kalkyl. KrigVAH 1827, s. 234. Sinnrika kombinationer. Snellman Tyskl. 365 (1842). Strategiska kombinationer äro sådane, som en General upptänker och tillämpar på en operationstheater. Sylvan Vial 2: 15 (1863). Med .. sina djärva kombinationer utövade bankdirektören .. en stor tjusning på Nya Morgonbladets chefredaktör. Siwertz JoDr. 316 (1928).
b) mat. sammanställande av ett givet antal matematiska element (bokstäver) till vissa grupper l. produkter (”termer”), vilka på ngt sätt överensstämma (antingen gm gemensamma element l. gm antal); äv. om den grupp l. ”term” som bildas gm dylikt sammanställande. ConvLex. (1821). ASScF 4: 42 (1853, 1856). 2NF (1910).
c) mus. om förening av olika stämmor (l. grupper av stämmor) vid orgelspelning; äv. konkret, om mekanism (knapp, registerandrag, trampa o. d.) varmed dylik förening åstadkommes. Hennerberg (o. Norlind) 1: 46 (1912). — jfr REGISTER-KOMBINATION.
d) i sht tekn. konkret, om mekanisk låsanordning (vars delar måste inställas på visst sätt för att låset skall kunna öppnas). Skicka efter en smed, .. och låt ändra kombinationen till (kassa-)hvalfvet. Berger Därute 51 (1901).
Ssgr: KOMBINATIONS-FÖRMÅGA. särsk. till 2 a. BEMalmström 8: 345 (1839). (Bureus) hade en liflig fantasi och en synnerligen stor kombinationsförmåga. HOHHildebrand i 3SAH 23: 233 (1908). —
(2 a) -GÅVA. (i sht i vitter stil) jfr -FÖRMÅGA. SvLittFT 1833, sp. 826. Söderblom StundVäxl. 1: 161 (1898, 1909). —
(2) -LÅS. tekn. säkerhetslås som består av ett större antal rörliga, inre delar vilka för att låset skall kunna öppnas skola av nyckeln försättas i ett bestämt inbördes läge; äv. om dylikt lås utan nyckel vilket öppnas gm vissa handgrepp. Almroth Karmarsch 629 (1839). Detta lilla kassahvalf stänges med ett kombinationslås. Futrelle Dusen 101 (1910). —
(jfr 2) -MÖBEL. (i sht i fackspr.) möbel som i sig förenar två l. flera olika möblers uppgifter l. funktioner. SvSlöjdFT 1928, s. 58. OoB 1930, s. 490. —
(2) -TON ~tω2n. fys. o. mus. ton som uppstår gm samvärkan av två samtidigt ljudande toner av olika tonhöjd. Berzelius ÅrsbVetA 1833, s. 3. NF (1884).
Spoiler title
Spoiler content