KOMBINATION kom1bine4ʃen, äv. med rent eng. uttal, sbst.2, r.; best. -en kom1binatʃω4nen l. 01—, l. -aʃ- (SvD(A) 1919,nr 274 B, s. 4), l. (vanl.) =; pl. -er kom1binatʃω4ner osv. (SvD(A) 1920,nr 16 B, s. 5) l. (vanl.) med eng. pl.-ändelse -s.
[jfr t. kombination, ävensom fr. combinaison; av eng. combinations, pl., av combination (jfr KOMBINATION, sbst.1 1)]
tunt underplagg bestående av skjorta l. (hos kvinnor) linne o. benkläder i ett stycke (ofta av trikå, silke o. d.); äv. om liknande underplagg sammansatt av andra delar. AllerMönstT 1903, s. 72. Combination .. Förenar i samma plagg både linne och benunderkläder. KatalÅhlénHolm 37: 120(1916). Kombinationen består numera helst av korsettskyddare och kjol i ett. SvD(A) 1919, nr 274 B, s. 4.— jfr DAM-, HERR-KOMBINATION m. fl.
