KOMMENT, n.?; pl. = (KyrkohÅ) l. -er (Schroderus).
Ordformer
(comm-)
Etymologi
[jfr ä. t. comment, eng. comment, sbst.; av lat. commentum, uppfinning, infall, dikt, i mlat.: förklaring, eg. p. pf. n. av comminisci (se KOMMENTERA)]
(†) förklaring, anmärkning, utläggning; möjl. äv. om en fortlöpande följd av förklaringar; jfr KOMMENTAR 1, 2. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 70(1539). Till M. Hans, att han förskicker till vår nådige herre opera Virgilij med comment som han haffver. G1R 25: 568(1555). Schroderus Os. III. 2: 88(1635).
