[sv. dial. komperska (med tonvikt på första stavelsen); ss. motsvarighet till fr. commère, gudmor, äv. om pratsam l. manhaftig kvinna, bildad svensk fem.-form till fr. compère, fadder. Ordet torde urspr. ha användts om commère ss. lustspelsfigur]
(†) skymfande benämning på manhaftigt fruntimmer; ”skojerska”. Sådana oförwägne Comporskor. Guthræus ASchmidt D 1 b(1641). Det var likväl en artig tingest, just en kåmperska til Amma! Amman 42(1756). Björlin Elsa 89(1879).
