SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KOMPLÄSANS, r. l. f. (oftast med fr. stavning)
Etymologi
[av fr. complaisance, till complaisant (se KOMPLÄSANT)]
(†) tillmötesgående, välvilja, artighet. Swedberg Schibb. 257 (1716). Flemingen fördubblar sin Friherreliga complaisance emot mig. Kellgren (SVS) 6: 54 (1776). Carlén Bull. 1: 266 (1847). 2NF 5: 614 (1906).
Spoiler title
Spoiler content