publicerad: 1937
KOMPORTEMENT, äv. KOMPORTAMENT, n.; best. -et; pl. -er.
Ordformer
(com-. -porta- 1639—1701. -porte- 1664—1868. -ment 1639—1868. -mente 1671—1684. -menter, pl. 1664—1702)
Etymologi
(†) beteende, uppförande, uppträdande; jfr KOMPORTERA a. Jagh (vill) .. förnimma, huruledes Hennes May:ttz humeur och comportament sedhan må blifva. OxBr. 10: 140 (1639). Söderman ExBook 193 (1679). Skulle .. någon .. understå sig, bemöta sin Officerare med otienliga Ord och comportementer, (så osv.). SthmStadsord. 2: 171 (1702). En .. uppfostran, hvars hufvudsyfte .. varit det yttre comportementet. Hwasser VSkr. 2: 271 (c. 1850). Dalin (1871).
Spoiler title
Spoiler content