SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONSESS, m. l. f.; best. -en.
Ordformer
(con-. -cess 16651680. -ses 1661. -sess c. 1650)
Etymologi
[av lat. consessus, sammanträde, avledn. av considere, sätta sig tillsammans, av com (se KON-) o. sedere, sitta (jfr SEANS, SITTA)]
(†) sammankomst, session. HSH 33: 296 (c. 1650). Den concess som öfwer hans saak skulle hållas. ConsAcAboP 5: 62 (1680).
Spoiler title
Spoiler content