SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONSIDERERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr KONSIDERATION.
Ordformer
(äv. skrivet con-. -sed- 1638. -sid- 16271895)
Etymologi
[jfr t. konsiderieren, fr. considérer, ävensom eng. consider, av lat. considerare, skärskåda, betrakta, överväga, av com (se KON-) o. sidus, stjärna. — Jfr KONSIDERABEL, KONSIDERAT]
(†)
1) skärskåda, taga i betraktande, överväga; betänka; jfr ANSE 2 a. RP 1: 49 (1627). Allt detta bör man betänka och noga considerera, innan man (osv.). Biberg 1: 157 (c. 1820). FörklFrämOrd (1885).
2) fästa avseende vid; taga hänsyn till; jfr ANSE 3. (Ridderskapet o. adeln) considerera hwarken nöd eller fara, fast de än med så ringa möda kunde den hjelpa och förekomma. HC11H 10: 29 (1677). Man måste uthi en Befästning intet considerera Inwånarenars Beqwemlighet, aff en hoper med Portar. Rålamb 8: 132 (1691). TT 1895, Allm. s. 86.
3) se (ngn) till godo, hava (ngn) i åtanke (med ngt); ihågkomma (se d. o. 1 b γ). HC11H 10: 140 (1672). Åtskillige .. som medh sin Tiänst wid Begrafningen oppachtadt, och äre för dess Omaak Considererade. BoupptSthm 1676, s. 1401 a, Bil.
4) anse, förmena (att osv.); anse l. betrakta (ngn l. ngt ss. ngt); jfr ANSE 5, BETRAKTA 5. Wallquist EcclSaml. 1—4: 21 (1664). Vij considerera saken af den beskaffenheet, at (osv.). RARP 9: 191 (1664). Således kan man nu considerera Capitolium såsom Stadz- el. Rådhuset uthi Rom. SvBrIt. 1: 55 (c. 1700).
5) värdera, uppskatta; högakta; äv. i p. pf. i adjektivisk anv.: ansedd, uppskattad, högaktad. LandtmFörordn. 48 (1765). En inföding af någon stor och i landet konsidererad familj. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 75 (1807). Schück (1854).
Spoiler title
Spoiler content