SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1937  
KON- kon- l. kon1-, stundom kon3- resp. kon4-, resp. (framför följande g- l. k-ljud) koŋ- osv., prefix.
Ordformer
(i enlighet med lat. språkets lagar har prefixet i allm. framför ett följande l formen kol- (t. ex. kollabera, kollega), framför b, m o. p formen kom- (t. ex. kombatt, kombinera; kommando, kommitté; kompakt, komplex), framför r formen kor- (t. ex. korrekt, korrumpera); sidoformen ko- användes framför vokal (t. ex. koagulera, koexistens), framför h (t. ex. koherent, kohesion) o. i vissa fall framför gn (t. ex. kognat, kognoscera). I yngre bildningar finnas dock avvikelser från dessa regler (t. ex. konrektor))
Etymologi
[jfr d., holl., t. kon-, eng., fr., it. osv. con-, av lat. con- (com-), med gammal sidoform co-, av en äldre form com till prep. cum, med, o. motsv. osk. com, con, co-, gall. com-, co-, ir. com-, cum-, co-, ävensom germ. ga- (se GRANNE, GE-)]
i ssgr (i de flesta fall bildade redan i lat. l. mlat.; ofta dock uppvisade först i nylat. l. de moderna spr.); urspr. o. vanl. med bet.: tillsamman(s) (med), tillsamman-, hop- o. d., i många fall dock äv. i mera obestämd anv., på olika sätt modifierande grundordets bet.
b) med grundord bestående av ett verbalsbst. l. ett ss. enkelt ord icke uppvisat av verb härledt sbst. samt i avledningar av dylika ssgr, t. ex. KOADJUTOR, KOAGEL, KOAGULERA, KOLLEGA, KOLLEGANT, KOLLEKTOR, KOLLOKVIUM, KONSCIENS.
c) med grundord bestående av ett adjektiv samt i avledningar av dylika ssgr, t. ex. KOGNAT, KOLLATERAL, KOMPARERA, v.1, KONDENSERA, KONKAV, KONREKTOR, KONTUMACIA.
d) med grundord bestående av ett sbst. av annan art än de under b nämnda samt i avledningar av dylika ssgr, t. ex. KOMMINISTER, KOMMOD, sbst. o. adj., KOMMUN, KOMMUNICERA, KOMMUNISM, KOMPANI, KOMPANJON, KOMPASTOR, KOMPATRIOT, KONCENTRERA, KONCENTRISK, KONFISKATION, KONFISKERA, KONFORM, KONFRONTERA, KONSORT, KONSTELLATION, KONTEMPLATION, KONVOJ, KONVOJERA.
Spoiler title
Spoiler content