(förr äv. skrivet con-. -cil- c. 1616—1862. -sil- 1589—1931)
Etymologi
[jfr t. konsilium, ävensom eng. council, fr. conseil, av lat. consilium, överläggning, råd, rådsförsamling. — Jfr KONSELJ,KONSUL,KONSULENT]
1) (numera knappast br.) rådslag, rådplägning, överläggning; sammankomst för rådplägning. RARP 8: 184(1660). Effter Richsens Rådh hafve in Senatu sig så starkt til tystheet bebundit och icke hafft Secreteraren inne vidh the consilierne. Därs. 9: 200(1664). Sturzen-Becker 4: 57(1862). — särsk. (†) om sammanträde i lärovärkskollegium (jfr 4 b). Berzelius Själfbiogr. 13(c. 1845).
2) (†) råd. Therföre haffuer iagh thenna (filosofen) Panetij mening til at effterfölia, migh förretaghit och thette consilium och rådh .. schriffuit. Berchelt PestOrs. A 3 b(1589).
3) (†) (av rådplägande församling fattat) beslut. Messenius Christm. 214(c. 1616). At .. man .. ett sådant consilium fattat hafver. HSH 8: 71(1668).
4) (†) kollegium.
a) = KOLLEGIUM 1 b.Fem Consilier eller Collegier, Såsom äre Hoffrätten, Krigsrätten, Admiralitetet, Cantzelijt och Räckninge Cammaren. LReg. 193(1635). Geijer SvFolkH 3: 75(1836).
Anm. Stundom användes det lat. uttr. consilium abeundi, anmodan att avgå; förr särsk. ss. benämning på en mildare form för relegation från universitet l. lärovärk. ConvLex.(1821). Dalin(1851).
Ssg (†): (2) KONSILII-VIS, adv. såsom l. i form av ett råd l. förslag. Dhe conditioner, som consilii-vijs skole sändas Kongl. M:t. RP 2: 147(1632).
