SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1937  
KONSELJ konsäl4j, äv. koŋ- (kånnsä´llj Dalin), r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. -seil 17561851. -seille 17881843. -selj 1783 osv. -sellie c. 1800)
Etymologi
[jfr t. konseil, eng. council; av fr. conseil, av lat. consilium (se KONSILIUM, sbst.2)]
1) överläggning, rådplägning; session, sammanträde; numera bl. skämts. ss. bildl. anv. av 2. En löjtnant .. begärde hemlig konselj med vår kapten. (Bladh o.) Hornstedt 88 (1783). Förleden Onsdag hölts .. en Conseil af 10 a 12 Läkare och Chirurger, angående Dauphins hälsa. GT 1788, nr 53, s. 1. Fruarna hålla konselj i gathörnen. DN(A) 1931, nr 112, s. 30. — jfr KAFFE-, SKVALLER-, TE-KONSELJ m. fl.
2) officiellt sammanträde mellan samtliga (l. vissa) medlemmar av ett lands regering (i l. i vissa fall utan närvaro av statschefen) för avgörande av regeringsärenden, statsråd; förr äv. om sammanträde mellan statschefen o. mer l. mindre tillfälliga rådgivare för behandling av regeringsärenden. Ryska Kejserinnan (lät) sammankalla en extraordinaire Conseil. PT 1758, nr 23, s. 1. I Sittande Conseille. CAEhrensvärd Brev 1: 133 (1788). Tvenne konseljer har HM:t hållit: en justitie-, en finans-. Wedberg HD 189 (cit. fr. 1790). Konseljerna, dit .. (G. III) kallade endast de förtrogne, hvilkas råd han i hvarje särskildt fall ville höra. Stavenow G3 33 (1901). Malmgren Förf. 1: 113 (1929). — jfr JUSTITIE-, KOMMANDO-, KRIGS-, MINISTER-, REGERINGS-, TILLTRÄDES-KONSELJ m. fl.
3) i sht polit. rådsförsamling; nämnd. Geijer I. 4: 33 (1822). Riksdagspartiet som helhet ledes (vid riksdagen 1746—47) av en konselj av partiets yppersta män. SvRiksd. I. 5: 155 (1934). — jfr DIPLOMAT-KONSELJ m. fl. — särsk. (skämts.) i oeg. anv., om tillfällig församling av rådplägande personer. Jag .. hörde på, huru en konselj af båtsmän disputerade om det lättaste sättet att kryssa öfver till Cumæ. Lundgren MålAnt. 3: 62 (1873).
4) sammanfattande benämning på samtliga (l. vissa) medlemmar av ett lands regering.
a) om regeringen i sin helhet, statsråd. En Souverain Herres Conseil traktar ofta efter at blifva mästare af des svagheter, til at göra sig til mästare af Riksstyrelsen. PH 6: 3893 (1756). 1860 lemnade .. (statsrådet L. T. Almqvist) konseljen och tog plats i Konungens högsta domstol. NF 19: 186 (1895).
b) om viss del av regeringen (l. konungens rådgivare) som sammanträder för avgörande av vissa speciella regeringsärenden. Odhner G3 1: 430 (cit. fr. c. 1775). Till konseljerna hörde (under gustaviansk tid) en tid äfven den s. k. statskonseljen (”K. Maj:ts konselj för statens reglerande”). Hildebrand Statsförf. 518 (1896). Konseljen för krigsärenden. IllMilRevy 1898, s. 145. (Riksdrotsen var under G. III:s tid) ledamot i flertalet konseljer. Wedberg HD 170 (1922). Numera känner .. vår författning, om man bortser från skillnaden mellan liten och stor konselj, endast två slags konseljer, statsrådet och kommandokonseljen. Malmgren Förf. 1: 118 (1929).
Ssgr: (2) KONSELJ-BESLUT. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 312 (1812).
(2) -BORD. bord vid vilket konselj sammanträder; äv. bildl. GJEhrensvärd Dagb. 2: 92 (1780). Att från konseljbordet drifva bort .. misshagliga personer. SvH IX. 2: 18 (1908).
(2) -LISTA, r. l. f. (i fackspr.) föredragningslista för konselj. Wedberg HD 272 (1922).
(4) -PRESIDENT. [jfr d. konseilspresident, eng. president of (the) council, fr. président du conseil] (numera nästan bl., ss. officiell titel uteslutande, i fråga om utländska förh.) en konseljs främste ledamot; statsminister; jfr PREMIÄR-MINISTER. SC 1: 351 (1820; i fråga om fr. förh.). Tegnér (WB) 9: 256 (1840). De Geer Minn. 2: 51 (1892).
Spoiler title
Spoiler content