SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1937  
KONTANT kontan4t, adj.2; n. =. (Anm. Ordet förekommer i ä. tid äv. oböjt i pl. i predikativ anv. RP 6: 65 (1636), ConsAcAboP 3: 35 (1665)). adv. =.
Ordformer
(förr vanl. skrivet con-. -tant 1633 osv. -tent 16611743)
Etymologi
[jfr d., holl. o. t. kontant; av fr. comptant l. it. contante, till fr. compter resp. it. contare, räkna, av lat. computare (se KOMPUTATION)]
1) (i sht i fackspr.) om pänningar: reda; om pänningbelopp, tillgång o. d.: som utgöres av reda pänningar, av kontanter; äv. om inkomst l. avlöning l. understöd l. utgift l. betalning o. d.: som erhålles resp. erlägges i reda pänningar. Contante penningar. RP 6: 64 (1636). Alla kyrkans Contante tilgångar. VDAkt. 1790, nr 514. Contant aflöning. KrigVAH 1816, s. 170. Kontanta utlägg. Jungberg (1873). I vårt land är kontant sjukhjälp den oftast förekommande understödsformen. Sjövall o. Höjer 206 (1929). En .. kontant inkomst. SvD(A) 1930, nr 211, s. 3. — särsk.
a) ss. adv.: med l. i reda pänningar, med l. i kontanter; ofta svårt att skilja från 2. Kongl. Maij:t (vill) att alle breff (som inlämnas på posten) .. straxt contant skole betalas. CivInstr. 462 (1669). (Skvallersystrarna veta) Hwad hennes tygh, coiffure, har kostat Mann contant. ÖB 38 (1712). Ingen kan kontant lägga upp 175 millioner. SvD(A) 1934, nr 173, s. 3. — särsk. (vard.) i uttr. betala kontant, bildl. (jfr 3): vedergälla i lika mått. Han gjorde mig ett spratt, snäste mig, slog mig, men jag betalte honom kontant. Weste FörslSAOB (1823).
b) (numera knappast br.) substantiverat: reda pänningar, kontanta pänningar, kontanter.
α) i n. sg. i koll. anv. Hwadh som .. fattas content i staten. ConsAcAboP 2: 309 (1661); möjl. till a. Åtskilliga (handlande ha) .. erbudit sig att emot varor strax lämna contant. HT 1917, s. 109 (1760); jfr a. I brist af kontant. MoB 8: 152 (1772). Vid regementsmöten .. erhåller (manskapet) i kontant stadgad portions- eller tobaksskilling. SFS 1870, nr 54, s. 4. Andersson Terentius 12 (1896).
β) i pl. Disa insättes till arfvinge af det lilla han har i kontanta och lösöron. Tegnér (WB) 7: 505 (1835). Sextio tusen kronor i kontanta. GHT 1897, nr 297 B, s. 3.
2) (i sht i fackspr.) om betalning: som erlägges genast l. inom viss (på olika sätt fastställd) kortare tid efter mottagandet av en vara o. d.; om affärstransaktion: vid vilken betalning erlägges genast (l. inom viss, kortare tid); ss. adv.: (mot betalning) genast vid mottagande av en vara o. d. Extra kontant, genast vid mottagande av en vara o. d. (utan ngt uppskov). Att han söker högsta prijss, som man kan nå dhet contant att försällja. RP 3: 290 (1633). Kiöphandelen drifwes .. Anter contant för reeda, eller på Låfwen, och Credit. Risingh KiöpH 30 (1669). Contant betalning. Palmquist Räkn. 222 (1750). Kontanta affärer. Jungberg (1873). Varor, som man .. ej vill eller kan betala kontant. Alm- (Gbg) 1890, s. 31. Fliesberg Handel. 5 (1891). SvD(A) 1932, nr 221, s. 3. — särsk.
a) närmande sig bet. av ett sbst. (jfr 1 b α): kontant betalning; i sht i uttr. per l. mot, förr äv. för kontant, för kontant betalning. HSH 31: 175 (1663). En bonde .. (köper) kanske 2 oxar; antingen på credit el. för contant. Barchæus LandthHall. 39 (1773). Per extra kontant får han sömnad och tvätt. Hedenstierna Kaleid. 22 (1884). Vid kontant (t.) bei Baarzahlung. Klint (1906). Mot kontant. Dens.
b) i överförd anv., om person: som genast betalar vad han köper; förr äv.: som har pänningar (så att han genast kan betala vad han köper); numera bl. i uttr. kontant köpare o. d. Unga Herrn är åter pank, begär nu pengar af sin stackars pappa, som sjelf icke är just synnerligen Contant. Björn Carol. 2 (1794). Jag vet väl icke nu genast någon contant köpare til hela Snällered. NissaforsArk. Brev 25/2 1804. En contant man. Ekbohrn 1: 141 (1868). Kontant köpare söker någorlunda mäktig lerfyndighet för rödtegelbränning. SDS 1905, nr 72 B, s. 4. — särsk. (†) i uttr. ngn är kontant för ett visst belopp, ngn är vederhäftig l. god för ett visst belopp. Weste FörslSAOB (1823).
3) i bildl. anv. av 1 (jfr 1 a slutet).
a) värd att fästa avseende vid; nästan bl. i uttr. taga ngt för kontant, taga ngt för godt, sätta tro till ngt, lita på ngt. Tersmeden Mem. 2: 32 (1734). Tidström Resa 33 (1756). Det är inte så kontant precis allt hvad ”unga hjertan” få för sig. Hedenstierna Fideik. 165 (1895). Skulle man ta för kontant allt som sades i dessa internationella lyckönskningsanföranden, så (osv.). SvD(A) 1933, nr 240, s. 3.
b) (numera knappast br.) värklig, riktig; total, komplett, fullständig; ss. adv.: värkligt, komplett, fullständigt, absolut, rent av. Emedlertid gifves detta sladder ut af trycket för contant Sanning. 1Saml. 1: 64 (1773). Ett sådant kontant fä som Abraham. Knorring Torp. 1: 171 (1843). Du store Gud, nu tar han henne med högra armen om lifvet. — contant om lifvet! Palmblad Nov. 4: 76 (1851). FoF 1914, s. 39.
Ssgr (i sht i fackspr.): A: (2) KONTANT-AFFÄR.
1) jfr AFFÄR 4. Essén Brilj. 43 (1918). Varubörsaffärerna indelas dels i kontantaffärer, dels i tids- och leveransaffärer. Leander TidnHand. 63 (1926).
2) affär som säljer bl. mot kontant betalning; jfr AFFÄR 6. PT 1911, nr 178 B, s. 2.
(1) -AVLÖNING~020. avlöning i pänningar; motsatt: naturaavlöning. KrigVAH 1816, s. 172.
(2) -BETALNING.
(2) -FÖRSÄLJNING.
(2) -HANDEL. = -AFFÄR 1. Jungberg (1873). DN(A) 1930, nr 354, s. 11.
(2) -INSATS~02 l. ~20. jfr INSATS 4 b. Kontantinsats vid tillträdet (av en våning) .. endast 1500 kr. SvD(A) 1922, nr 72, s. 19.
(1) -KASSA.
(2) -KÖP.
(2) -KÖPARE. Kontantköpare finnas till egendom med stor skogsareal. SvD(A) 1917, nr 173 B, s. 6.
(2) -LIKVID.
(1) -UNDERSTÖD~002 l. ~200. Arbetslösa i Stockholm, som uppbära kontantunderstöd. SvD(A) 1932, nr 222, s. 3.
B (†): (1) KONTANTE-RÄNTA, r. l. f. kam. av hemman utgående skatt l. utskyld i pänningar. PT 1758, nr 48, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content