2) (†) ss. vbalsbst. -ing, konkret: avbild; jfr KONTERFEJ 3. Eens mans scriffuelse är hans rätta controfeing och belete. OPetri Send. A 2 a(1528).
3) (numera bl. ngn gg skämts., vard.) motsv. KONTERFEJ 4:göra en (målande) beskrivning (av ngn l. ngt). J samma scriffuelse hafuer tu tich sielff rätsinnige controfeiet och affmålat. OPetri Send. A 2 a(1528).
4) [gm inflytande från fr. contrefaire o. eng. counterfeit i samma bet.] (†) eftergöra; efterapa; förfalska. Han seijer, att een annan haffuer schriffuit honom ovitterligit quittentz och conterfeyat hans nampn där under. OxBr. 11: 597(1632). (T.) Nachmachung, .. (sv.) efterapning; .. conterfejning. Lind 1: 1172(1749).
Avledn.: KONTERFEJARE, m. (-are 1615 osv. -ere 1556—1622. -er 1561—1734. -feir (-feyr) 1623—1670 (: Contrafeir Gessell)) (numera nästan bl., i sht konsth., med avs. på ä. förh., ävensom ngn gg skämts., vard.) till 1: porträttmålare. G1R 26: 582(1556). Alle Conterfeijere (skall) wara förbuditt, någet sådant arbete företaghe, som sielfwe Målare embetet widkommer och egenttligen hörer. MeddNordM 1898, s. 68(1622). Efter hans (dvs. Ehrenstrahls) död blef systersonen D. von Krafft hofvets konterfejare. IllSvH 4: 623(1881). Den unga fröken hade inte haft någon skicklig konterfejare att tillgå. Lagerlöf Mårb. 77(1922). jfr HOV-KONTERFEJARE.
