SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KORDIAL kor1dia4l, adj. -are; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-)
Etymologi
[jfr t. kordial, eng. o. fr. cordial; ytterst av mlat. cordialis, till lat. cor (gen. cordis) (se HJÄRTA). — Jfr DISKORDANT, KORDAT, KORDIAL, sbst.]
1) (enst., †) som hänför sig till l. står i samband med hjärtat. Skandia 7: 84 (i handl. fr. 1819).
2) (†) hjärtstyrkande. Swedberg Schibb. 260 (1716). Tholander Ordl. (c. 1875).
3) hjärtlig, förtrolig; numera nästan bl. i fråga om stämning vid sammankomst o. d. Ett samkväm under kordiala former. Pfeiffer 85 (1837). Ett helt diskret och kordialt samtal. PT 1911, nr 303 A, s. 3. Ett kordialt och gemytligt samkväm. UNT 1919, nr 7208, s. 5. Diskussionen präglades .. av god och kordial stämning. SvD(A) 1932, nr 281, s. 14. — särsk. (†) övergående i bet.: uppriktig. (Jag har) yttrat min cordiala och upriktiga mening. HC11H 3: 98 (1692). Dalin (1871).
Ssgr (†): (3) KORDIAL-KYSS. vänskapskyss. Agrell Maroco 2: 114 (1796, 1807). —
(2) -PULVER. [jfr t. kordialpulver] hjärtstyrkande pulver. Fahlcrantz Lessing Samps. 97 (1822). —
(2) -VATTEN. [efter ä. eng. cordial water] om sprit. DeFoë RobCr. 53 (1752).
Avledn. (till 3): KORDIALITET, r. l. f. [jfr t. kordialität, eng. cordiality, fr. cordialité] hjärtlighet, förtrolighet; förr äv.: uppriktighet. Pfeiffer 85 (1837). Diskussionen förlöpte i kordialitetens tecken. SvD(A) 1934, nr 333, s. 21.
Spoiler title
Spoiler content