SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1937  
KORREKTÖR, m.; pl. -er.
Ordformer
(äv. skrivet co-. -teur 17851792. -tör 18011870)
Etymologi
[av fr. correcteur, av lat. corrector (se KORREKTOR)]
(†) korrekturläsare; korrektor. Gyllenborg Bält Föret. 10 (1785). SP 1870, nr 5, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content