SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KRASCH kraʃ4, sbst.1, r.; best. -en; pl. -er32.
Ordformer
(crash 1849. krach 18861911. krasch 1882 osv.)
Etymologi
[jfr t. krach, eng. crash; etymol. samma ord som KRASCH, interj.]
i sht handel. ekonomisk(t) sammanbrott l. katastrof (på grund av prisfall, överspekulation, svindel o. d.); äv. allmännare: sammanbrott; ”skräll”. Den värsta ”crash” som jag minnes inom tidningsverlden. LJHierta (1849) hos Berg Almquist 22 (om Dagligt Allehandas falissemang). Detta stora (bank-)etablissement (i Paris) .. har genom sin krasch vållat ofantliga förluster. Wachtmeister Tur. 251 (1882, 1885). Den hittills förda bolsjevikiska bondepolitikens slutliga krasch. Karlgren BolsjevRyssl. 167 (1925). Så kom kraschen i skepnad av en mager gammal skotte, som klev in i mitt mottagningsrum. Munthe SMich. 328 (1930). SvD(A) 1932, nr 315, s. 5. — jfr BANK-, BYGGNADS-, BÖRS-KRASCH m. fl.
Avledn.: KRASCHA, v.1 (vard.) bryta samman ekonomiskt, gå om styr; äv. i p. pf. ss. adj. Karlgren BolsjevRyssl. 163 (1925). Skofabrik .. kraschar. DN(A) 1926, nr 87, s. 6 (i rubrik). De kraschade företagen. UNT 1929, nr 10262, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content