SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KREPONG krepoŋ4 (i formen crepon rimmande med ton Brenner Dikt. 2: 7 (1719)), r. l. m. l. n.; best. -en, ss. n. -et; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet cr-. gra- 1688. kre- (cre-) 1678 osv. cri- 16841687. -pon 16871928. -pong 1896 osv. -pun 18151845)
Etymologi
[jfr t. o. eng. crepon; av fr. crépon, avledn. av crêpe (se KRÄPP)]
textil. benämning på vissa lätta, vanl. av (silkeblandad) ull tillvärkade, ofta goffrerade vävnader; förr äv.: kräpp. BoupptSthm 1680, s. 224 a, Bil. (1678). Möller (1745; under crépe). Kulört crepon. DN(A) 1928, nr 267, s. 5. — jfr SIDEN-, SILKES-, YLLE-KREPONG.
Ssgr: KREPONG-, äv. KREPONGS-HALSDUK~02 l. ~20. (krepongs-) i sht om till vissa äldre uniformstyper hörande halsduk av (svart) krepong. LMil. 4: 1575 (1717). DA 1808, nr 62, s. 3.
-HUVA, r. l. f. (krepongs-) (förr) BoupptSthm 1684, s. 478 a. Lind (1749; under flor-kappe).
-KLÄNNING. (krepongs-) (förr) BoupptSthm 1687, s. 76 a, Bil. —
-VÄVNAD. Rothof 431 (1762).
Spoiler title
Spoiler content