SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRIS kri4s, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Lindqvist Herrgårdsh. 158 (1921)) ((†) -er Ödmann Andersen 45 (1796))
Ordformer
(kris 1857 osv. kriss 1796)
Etymologi
[jfr t. kris, eng. creese; av malaj. kirīs, krīs, kres]
i sht etnogr. lång malajisk dolk med vågformig ägg. Ödmann Andersen 45 (1796). Den vackra krisen med sitt skulpterade fäste och sin vågiga klinga. Siwertz Lat. 291 (1924).
Spoiler title
Spoiler content