publicerad: 1938
KRIS kri4s, sbst.1, r. (l. f.); best. -en; pl. -er32; förr äv. KRISIS, r. l. f.; i best. anv. utan slutartikel.
Ordformer
(crise 1759—1792. kris 1801 osv. krisis (cr-) 1729—1898)
1) brydsam situation (i vilken ett avgörande är att vänta); kritiskt stadium l. ödesdiger rubbning i ngts utveckling l. fortbestånd o. d.; (med själslig strid, oro o. d. förbunden) avgörande l. genomgripande vändning i ngns liv. Befinna sig i, genomgå en kris. En andlig, religiös, själslig kris. Höpken 2: 601 (1759). Då missförstånd och spända förhållanden uppkomma emellan vänner eller emellan medlemmar af en familj, förgå de sällan utan genom en krisis och en explikation. Bremer Pres. 172 (1834). I fältslaget kunna sådana kriser inträda, som kräfva en hänsynslös användning af kavaleri. Tingsten FormTakt. 43 (1889). De svåra kriserna i lifvet kringgår man inte. Det finns ingen annan utväg än att kämpa sig igenom. Lindhé Ledf. 65 (1903). DN(A) 1934, nr 40, s. 6. — jfr SJÄLS-, VÄRLDS-KRIS m. fl. — särsk.
a) [jfr fr. être dans sa crise] (†) i uttr. vara i sin kris, befinna sig i en kris, genomgå en kris. EsTegnér (1809) hos Wrangel Räm. 79.
b) avgörande vändning (till det bättre) i en akut sjukdoms förlopp; jfr BRYTNING 9. Biurman Brefst. 124 (1729). Den väntade krisen (i sjukdomen) uteblef och försämring inträdde. Geijer I. 2: 163 (1835). Denna kris (vid lunginflammation) inträffar ofta på 7:e dygnet efter sjukdomens början. 2NF 16: 1451 (1912). Westergren LungSj. 122 (1932). — jfr EFTER-, SJUKDOMS-KRIS.
c) kritisk situation i affärs- l. näringsliv; stagnation l. förlamning av det ekonomiska livet. SP 1809, nr 2, s. 2. Kriserna äro formliga sjukdomar i den ekonomiska organismen. Schauman o. Christierson Gide 175 (1897). Cassel TeorSocEkon. 496 (1934). — jfr HANDELS-, INDUSTRI-, PÄNNING-KRIS m. fl.
d) polit. brydsam politisk situation som kan tvinga en regering att avgå. De Geer Minn. 2: 72 (1892). Varken regering eller opposition önska framkalla någon kris. NDA(A) 1934, nr 99, s. 3. — jfr MINISTER-, REGERINGS-KRIS m. fl.
2) [efter motsv. anv. i fr.] (†) medvetslöshet, dvala; trans; äv. om hysteriskt anfall o. d.; särsk. i uttr. falla i kris, gripas av hysteri, få ett hysteriskt anfall. Wallmark Resa 83 (1819). Hon förde händerna till pannan / Och föll uti en faslig kris. Snoilsky 5: 95 (1888, 1897).
Ssgr: KRIS-ARTAD, p. adj. särsk. till 1 c. SvD(A) 1917, nr 123, s. 5. Krisartade fall på världspriset å socker 1928—29. UNT 1929, nr 10352, s. 3. —
(1 c) -HUSHÅLLNING~020. jfr HUSHÅLLNING 2. Krishushållningens tvångströja åtsnöres allt stramare i Tyskland. SvD(A) 1934, nr 219, s. 3. —
(1) -PERIOD. 2NF 20: 874 (1914). särsk. till 1 c. 2NF 27: 1381 (1918). Cassel TeorSocEkon. 542 (1934). —
(1 c) -POLITIK. politik som avser att (med extraordinära åtgärder) övervinna l. lindra en ekonomisk kris. SvD(A) 1933, nr 215, s. 4. —
(1 c) -TID. tid under vilken svåra l. extraordinära förhållanden råda för affärs- o. näringslivet; särsk. i sg. best., om tiden under o. närmast efter världskriget 1914—1918. Fahlbeck NatFörm. 72 (1890). Ransoneringstryck från ”kristiden”. KatalBjörckBörjesson 173: 105 (1922). Hellström Storm 429 (1935).
Ssgr: kristids-företag. 2NF 38: 758 (1926). Ett typiskt kristidsföretag, tillkommet i spekulationssyfte. SvD(A) 1933, nr 47, s. 5.
-hjälp. särsk. om tillägg i lön som under ”kristiden” utgick till vissa lägre befattningshavare med familj. SvD(A) 1915, nr 321, s. 9.
-kommission. särsk. i pl., om de organisationer varmed den sv. staten under världskriget 1914—1918 sökte möta svårigheterna på näringslivets o. folkhushållningens område. SFS 1920, s. 419.
-ÅR.
2) till 1 c. Edin ArbBost. 7 (1910). Under de gångna krisåren ha bankerna på många håll fått dragas med .. s. k. ”frusna krediter”. HandInd. 122 (1926).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content