SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KROKAN krωka4n l. kro- l. krå-, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er; förr äv. (i bet. 1) KROKANT, r. l. m.
Ordformer
(crochan 1836. croquan 1755—1868. krakan 1730. krokan (crocan) 1795 osv. krokant 1876)
Etymologi
[liksom ä. d. krokan, d. croquant(e), av fr. croquante, till croquer, knastra mellan tänderna (se KROKERA); eg.: bakvärk som knastrar mellan tänderna. — Jfr KROKETT]
1) (förr) bak. om knaprigt bakvärk av olika form. Oec. 131 (1730). AHB 92: 73 (1876).
2) bak. större bakvärk av mandelmassa som formats l. utspritsats till olika figurer vilka gräddats o. hopsatts i form av torn, byggnader med torn, spiror, kupoler o. d., korgar m. m. Nordström Matlagn. 217 (1822). När krokanen bröts. Strindberg NRik. 92 (1882). Flickorna sade, att han kunde duga till toppfigur på en krokan. HågkLivsintr. 2: 87 (1922). Åkerström PrinsKokb. 422 (1929). — jfr BRÖLLOPS-KROKAN. — särsk.
a) i mer l. mindre bildl. anv.; i sht om ngt som utmärker sig gm omotiverade prydnader, gm svulst l. (om byggnad) gm omotiverade torn, kupoler o. d. En ordconditor, som vet att tillreda granna crochaner, gaceler och Gud vet hvad för slags verstillkrånglingar. SvLittFT 1836, sp. 686. Platsen har inkräktats av ett mellanting mellan krokan och missionssal. HågkLivsintr. 6: 201 (1925). — jfr HÅR-, STIL-KROKAN.
b) (tillf.) om den gräddade massan i en krokan. Men med chokolad i takets plåtar / står kalifens borg af skär krokan / i ett fönster vid ett torg i stan. Fröding Stänk 23 (1896).
Ssgr (i allm. till 2): KROKAN-AKTIG. särsk. om byggnad o. d.; jfr KROKAN 2 a. Wrangel Forskn. 200 (1917). —
-ARKITEKTUR. (tillf.) jfr KROKAN 2 a. TT 1893, Byggn. s. 43. —
-ARTAD, p. adj. särsk. om byggnad o. d.; jfr KROKAN 2 a. Cannelin (1912). Krokanartade trävillor. Laurin 1Minn. 80 (1929). —
(jfr 1) -BAKELSE. (förr) bak. = KROKAN 1. Nordström Matlagn. 143 (1822). UvHeland (1843) hos Dahlgren 2Ransäter 148. —
-GRANN. jfr KROKAN 2 a. Det krokangranna palatset. Essén Brilj. 54 (1918). —
-GRANNLÅT~20 l. ~02. äv. bildl. Wallengren Mann. 149 (1895). Krokangrannlåter och överflödiga ord. OoB 1931, s. 344. —
(jfr 2) -TÅRTA. (†) bak. = KROKAN 2. Dalin (1852). —
-VILLA, r. l. f. jfr KROKAN 2 a. Engström 5Bok 58 (1910). Den svenska krokanvillan med småtorn och krusiduller av allehanda slag. Fogelqvist SöderkRom 80 (1918, 1924).
Spoiler title
Spoiler content