SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRYSSARE krys3are2, i bet. 1, 2 r. l. m., i bet. 3 m.; best. -aren, äv. -arn; pl. =.
Ordformer
(kreutz- (cr-, -ts-) 16931760. kryss- 1698 osv. krytz- (-ts-) 16861755)
Etymologi
[jfr d. krydser, t. kreuzer, eng. cruiser; avledn. av KRYSSA, v.2]
1) sjöt. motsv. KRYSSA, v.2 1; om fartyg med tanke på dess större l. mindre förmåga att kryssa emot vinden. God, dålig kryssare. Dåliga kryssare. Lavén Sjökr. 98 (1854). Konow (1887). — särsk. pregnant, om segel- l. motorjakt av sådan storlek, form m. m. att den lämpar sig för öppen sjö. TIdr. 1897, s. 288.
2) motsv. KRYSSA, v.2 2: fartyg varmed kryssningar företagas. — särsk.
a) (i sht förr) (lättare, snabbseglande l. snabbgående) örlogsfartyg l. bevärat handelsfartyg som användes till kryssningstjänst. Wåre Krytzare kunna ännu intet komma ut för contraire wind skull. OSPT 1686, nr 34, s. 7. Segelfarten på Kattegat oroades af fiendtliga kryssare. Malmström Hist. 1: 54 (1855). SvH IX. 1: 27 (1908). — jfr AUXILIÄR-, BLOCKAD-, HJÄLP-KRYSSARE m. fl.
b) sjömil. i fråga om moderna förh.: viss typ av (pansrade l. opansrade) örlogsfartyg som utmärka sig gm stor fart o. stark artilleribestyckning o. som huvudsakligen äro avsedda för att utföra spanings- o. bevakningstjänst, att värkställa blockader o. d. samt att förstöra fiendens sjöhandel o. skydda det egna landets sjöfart; jfr JAGARE 2 c. KrigVAH 1882, s. 185. Fregatterna (ha ersatts) af de moderna kryssarne. Wrangel SvFlBok 112 (1897). Opansrad kryssare. Nilsson Skeppsb. 7 (1932). — jfr FLYGPLANS-, HANGAR-, MOTOR-, OCEAN-, PANSAR-, PANSARDÄCKS-, SKÄRGÅRDS-, SLAG-, TORPED-KRYSSARE m. fl.
3) (mera tillf.) person (fartygsbefälhavare) som företager kryssning(ar); äv. bildl. Möller (1790). Mången enskilt kryssare försigtig / Vänder seglet efter dagens vindar. Böttiger 2: 198 (1841, 1857). Sundén (1886).
Ssgr: (2 b) KRYSSAR- l. KRYSSARE-AKTER, r. l. m. sjöt. fartygsakter (med utsvängd akterstäv) av en typ som är utmärkande för kryssare (i bet. 2 b). VFl. 1913, s. 69. Hägg Segel 104 (1935).
(2 b) -ARTILLERI. sjömil. VFl. 1931, s. 154.
(2 b) -AVDELNING~020. sjömil. flottavdelning bestående av kryssare. KrigVAH 1883, s. 336.
(2 b) -DIVISION. sjömil. jfr DIVISION 6 b α. IllMilRevy 1904, s. 285.
(2 a, b) -FLOTTA, r. l. f.
(2) -JAKT. segeljakt lämplig o. avsedd för kryssningar (särsk. motsatt: kappseglare); jfr KRYSSA, v.2 2. IdrFinl. 4: 50 (1906).
(2, 3) -KLUBB. seglarklubb med syfte att främja sådan segelsport som består i kryssningar inom olika farvatten (o. som icke anordnar kappseglingar); jfr KRYSSA, v.2 2. Kryssarklubbens .. årsskrift. (1924; boktitel). GHT 1934, nr 77, s. 14.
(2 a, b) -KRIG. (i fackspr.) KrigVAH 1882, s. 187. SvUppslB 12: 552 (1932).
(2 a) -PATRULL. KrigVAH 1920, s. 16.
(jfr 2 b) -SLAGSKEPP~02 l. ~20. (föga br.) sjömil. slagkryssare. VFl. 1909, s. 134.
(2) -TJÄNST. i sht sjömil. kryssningstjänst (jfr KRYSSA, v.2 2). Handelsfartyg lämpliga för kryssaretjenst. TSjöv. 1891, s. 194.
Spoiler title
Spoiler content