SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRÄKA krä3ka2, v.1, förr äv. KRÄCKA, v., -er, -te, -t ((†) ipf. -ade TRudeen Vitt. 256 (1686: Kräkad)). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(kreka 1604. kräcka 1704. kräka 1538 osv. kräkia 1666—1712)
Etymologi
[fsv. kräka; jfr sv. dial. kräka, starkt o. svagt v., fd. kræghe, ä. d. krege, nor. kreke, nor. dial. kreka, starkt v.; sannol. urspr. betecknande slingrande rörelse l. dyl. o. rotbesläktat med KRAKE, sbst.4, KROK. — Jfr KRÄK, KRÄKE]
(numera bl. i folkligt spr. i vissa trakter)
1) kräla, krypa; jfr KRÄLA 1 a. Alt thet som kräker på iordenne. 1Mos. 1: 26 (Bib. 1541). Gudh bannade ormen .. / På titt bröst skal tu kräka. Ps. 1567, s. 92 a. Kräkande Bijn. IErici Colerus 2: 92 (c. 1645). I allt detta hväsande, kräkande och krälande. Fröding Brev 233 (1895); jfr 2. — särsk.
a) (†) i uttr. kräkande djur, sammanfattande beteckning för de lägre djuren (som förflytta sig krypande l. krälande); särsk. om kräldjur. VarRerV 52 (1538). Weste FörslSAOB (1823).
b) om person; äv. mer l. mindre bildl.; jfr KRÄLA 1 b. SvOrds. A 2 b (1604). Een dehl af .. (fiendens) footfolck begynte att kräka på Jorden. KKD 11: 251 (1704). (Säljägaren lägger) sig raklång på skidans bakre del, hasar sig fram eller ”kräker” med händernas och fötternas tillhjälp, till dess han kommer inom lagom håll. Ekman NorrlJakt 238 (1910).
2) vimla, myllra, kräla; äv. med subjektsväxling: vimla (av ngt); äv. opers. Petreius Beskr. 3: 18 (1615). Xerxes .. / Såg att slätten längz och tvär / Kräkad af sin stora här. TRudeen Vitt. 256 (1686). Thet myckna Folcket, som tå vthi Franckrijke kräkte. Brask Pufendorf Hist. 188 (1680). Det kräkte af menniskor. Heinrich (1828). — särsk. (†) i uttr. kräka (full) med ngt, vimla av ngt. Såren, som kräkte fulla medh Matkar. Wallius JEriksson Förrt. A 2 b (1620). Altså kräker och nu Werlden medh oräkneligit Folck. Kalff HPedersson B 1 a (1644).
Särsk. förb. (numera bl. i folkligt spr. i vissa trakter): KRÄKA UPP10 4, äv. OPP4. till 1: krälande l. krypande ta sig upp (ngnstädes); äv. bildl. Nordberg C12 1: 427 (1740; bildl.). VetAH 1764, s. 128 (om larver).
Spoiler title
Spoiler content