publicerad: 1938
KRÄPP kräp4, sbst.2, r. l. m. (LdVBl. 1839, nr 46, s. 4, osv.) l. n. (DA 1824, nr 26, s. 5, osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. (i bet.: olika slag av kräpp) -er32.
Ordformer
(crêpe (crèpe, crepe, crêp, crep) 1650—1934. krepp (cr-) 1815—1933. kräpp 1839 osv.)
1) benämning på olika slags tunna, lätta, mer l. mindre genomskinliga vävnader med krusig (l. småknottrig) yta; äv.: krusflor. 100 al(na)r tiocht floor (som) kalles Crep. KlädkamRSthm 1650, Krön. s. 8. Synnerberg (1815). Svart och gult Chinesiskt Crep. DA 1824, nr 26, s. 5. En damhuvudbonad, ”toque”, av vit crêpe och guldtyg. RedNordM 1926, s. 41. Form 1934, s. 138. — jfr SILKES-, SORG-KRÄPP.
2) frisör. av håravfall l. buffelhår framställd massa, använd till fyllning i damernas hår(valkar). En myckenhet av kräpp lades (c. 1900—1924) i håret, för att det skulle se riktigt stort och fint ut. DN(A) 1934, nr 237, s. 12.
Ssgr (i allm. till 1): KRÄPP-ARTAD, p. adj. Tunna, kreppartade ylleväfnader (crêpons). TT 1901, M. s. 137. —
-BILD. (förr) bild broderad på vitt siden med trådar av silkeskräpp l. med blommor o. d. åstadkomna gm påklistrad kulört kräpp. Åstrand (1855). NF 8: 1517 (1884). —
-FLOR. kräpp; äv.: sorgflor av kräpp. Med kräppflor kring ärmen. Synnerberg (1815). Hatt af siden och crêpeflor. Portf. 1851, s. 184. Björkman (1889). —
(2) -KARDA, r. l. f. frisör. liten karda varmed (den hårdt pressade) kräppen uppluckras före användningen. LmBl. 1914, s. 104. —
-PAPPER. tunt, färgat, olimmat papper, kräppartat krusat l. rynkat. 2NF (1911). Bordlöpare .. av .. crepepapper. KatalÅhlénHolm 35: 123 (1915). Gröna bladväxter med rött kräppapper omkring krukorna. Larsson i By Logen 5455 90 (1916). —
-VÄVNAD. PriskurCronquist 1898, s. 43.
Avledn.: KRÄPPA, v.1 [efter t. kreppen; jfr nor. kreppa] (i fackspr., föga br.) kräppera.
Spoiler title
Spoiler content