SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KULLA kul3a2, sbst.4, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr sv. dial. kulla, kolla, nor. kolle, isl. kolla, samtliga ss. beteckning för vissa hornlösa hondjur; ytterst till KULL, sbst.2, antingen direkt bildat till d. o. eller ock elliptisk bildning till ngn ssg med d. o. ss. förled, t. ex. KULL-KO (se KULL, sbst.2 ssgr)]
(i vissa trakter) ko av hornlös ras, kullig ko. Schroderus Lex. 57 (1637). Det var väl kullan ej fick horn, ty hon hade stångat ihjäl det andra fäet. Rhodin Ordspr. 40 (1807). BonnierKL (1925). — jfr RÖD-KULLA.
Ssg: KULL-KO, se KULL, sbst.2 ssgr.
Spoiler title
Spoiler content