publicerad: 1938
KUNKA, v.
Etymologi
[jfr ä. d. kunke, hava samlag, ävensom sv. dial. kunkla, vicka, kränga (om båt), nor. dial. kunkla, gå vacklande; till sv. dial. kinka, gunga, vippa, nor. dial. kinka, vrida sig åt sidorna, o. KÅNKA]
Spoiler title
Spoiler content