SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KURIALIER, sbst. pl. Anm. Den lat. formen kurialia (curialia) förekommer stundom, t. ex. RARP V. 1: 174 (1654), Quennerstedt StrSkr. 2: 209 (1896, 1919).
Ordformer
(äv. skrivet cur-. cour- 1751)
Etymologi
[jfr t. kurialien, pl., av lat. curialia, n. pl. av curialis (se KURIAL)]
(†)
1) motsv. KURIAL I 1: ceremonier, formaliteter; äv.: artighetsbetygelser. Inkom Rijkz-Ammiralen och näst andre curialier saluterade Senaten ifrån Her Gabriel Gustaffsson och dhe andre Herrerne som i Wolgast församblade voro. RP 3: 150 (1633). Åtskilliga kurialier, såsom kröning och annat sådant, skola taga en del af .. (riksdagens) tid och uppmärksamhet i anspråk. Samtiden 1873, s. 1.
2) motsv. KURIAL I 2, om vid ämbetsvärk o. d. brukliga formaliteter i fråga om skrivsätt o. därvid använda titlar m. m. Skaffa dig kundskap om de vid bref vedertagna kurialier, särdeles de ord och utlåtelser, som .. brukas, till vördnads .. och höflighets betygande. Hof Underr. 77 (1766). Ekbohrn (1904). jfr: Curialier, (dvs.) äretitlar, som man bör bruka efter hvars och ens stånd och värde. Biurman Brefst. 125 (1729).
Spoiler title
Spoiler content