[sv. dial. kvabbig, till sv. dial. kvabba, dallra av fetma; jfr d. kvabbet, mnt. quabbich, holl. kwabbig, t. quabbig; av en germ. stam kvabb-, mjuk, lös, fet; jfr nor. dial. kvabb, dy, mnt. quabbe, gungfly, holl. kwab(be), fett som dallrar, dubbelhaka, eng. quab, dy; sannol. av samma rot som KVABBA.— Jfr KVABBEL,KVABBLA]
(i vissa trakter) som har lös o. mjuk fetma, fet, pussig, smäckfet. Spegel 356(1712). Cannelin(1921).
