SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KYL ɟy4l, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en, äv. -n; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. kølle; av nt. kül(l)e, küll, t. keule, klubba, kyl, besläktat med KULA, sbst.2 — Jfr KYLA, sbst.1]
slakt. o. kok. lårstycke av kalv l. får (mostv. skinkan på gris), stek. Björklund Kokb. VIII (1882). HemKokb. 80 Pl. (1904). — jfr FÅR-, KALV-KYL.
Spoiler title
Spoiler content