SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KYNDEL ɟyn3del2, äv. 40 (ky`ndel Weste; tjy`nnd´l Dalin), r. l. m.; best. -n; pl. -dlar.
Ordformer
(kynd- 1579 osv. kynn- 15381591. -el 1538 osv. -il 1578 c. 1730. -ild c. 1550)
Etymologi
[av mht. kundel, biform till quendel (se KVÄNDEL)]
ört av släktet Satureja Lin., särsk. arten Satureja hortensis Lin. VarRerV 58 (1538). Kyndel är en ett-årig växt, hvilken i norra delen af Sverige brukas i stället för mejram och timjan till korfkryddor. LfF 1838, s. 362. Flerårig kyndel. Satureja montana, Linné. HbTrädg. 2: 45 (1872). — jfr SOMMAR-, VINTER-KYNDEL.
Ssgr: KYNDEL-ART. bot. Lind o. Liljewall Köksv. 84 (1909).
-SLÄKTE(T). bot. växtsläktet Satureja Lin. SvUppslB (1933).
-VATTEN. (förr) avkok på kyndel, användt i medicinen. ApotT 1698, s. 7. Därs. 1739, s. 8.
Spoiler title
Spoiler content