publicerad: 1939
KYRKOHERDE ɟyr3kωhe2rde, äv. ɟœr3- (jfr beträffande uttalen anm. under KYRKA), m.; best. -n; pl. -ar.
Ordformer
(kyrk- (kiörk-) 1601—1890 (i vers). kirck- 1556. kyr(c)ke- (kyrkie-, kijrke-, k(i)örkie-) 1555—1730. kurke- 1596. kyr(c)ko- (k(i)yrkio-, kiörko-, kiör(c)kio-) 1555 osv. kyrckiu- 1595. — Se för övr. KYRKA o. HERDE)
präst som är innehavare av ett pastorat; förr äv. användt liktydigt med: präst. Jac Benct Magnusson off Gudz forsyn kyrkeheerde til Floby. VgFmT II. 1: 39 (1555). The personer som stadde äro j predico embetet them man kallar kyrkioheerdar och lärare. LPetri 2Post. 114 b (1555). (När kaplanen förrättar dop, skall han) kungiöra Kyrkeherden sådant (dvs. vilka faddrarna äro), under hwilkens lydno han står. Kyrkol. 3: 5 (1686). Under trettio år hade han varit kyrkoherde i Ljusdals församling. Jonzon Herdabr. 14 (1938).
Ssgr: A (†): KYRKOHERDA-GÅRD, -HUS, -HUSTRU, -LÄGENHET, -SÄTE, -TJÄNST, se B.
B: KYRKOHERDE-ADJUNKT. (i Finl.) kyrkoherdes adjunkt. FinBiogrHb. 44 (1895; i fråga om förh. 1819). SvKyrkLFinl. 1939, s. 167. —
-BEFATTNING. —
-BOL. (numera nästan bl. i Finl.) kyrkoherdes boställe; äv. (i Finl.) om boställsvåning. Kyrkol. 24: 19 (1686). FoU 16: 174 (1903). —
-GÅRD. (-herda- c. 1730—1742. -herde- 1572 osv.) (i fråga om ä. förh.) kyrkoherdes boställe; prästgård. HB 1: 194 (1572). Uthi Kyrkieheerde gården i städerne bygger och wårdar stadhen sådana huus, som i Biskopzgården höra Stifftet til. KOF II. 2: 496 (c. 1655). I Klinte Kyrkioherda gård. Lange Norby 51 (1742). —
-HUS. (-herda- c. 1750—1785. -herde- 1704)
1) (i fråga om ä. förh.) hus hörande till kyrkoherdes boställe; i sht om hus (särsk. i stad) som utgör kyrkoherdes bostad. PT 1758, nr 95, s. 4. UrFinlH 570 (1892). Ladugårdslands kyrkoherdehus. Lundin StockhMinn. 1: 320 (1904).
-HUSTRU. (-herda- 1659. -herde- 1662—1720) (†) kyrkoherdes hustru. ConsEcclAboP 373 (1659). VDAkt. 1720, nr 110. —
-INSTALLATION. SP 1792, nr 117, s. 1. Kyrkoherdeinstallation ägde pingstdagen rum i Ekerö kyrka. SvD(A) 1927, nr 153, s. 7. —
-LÄGENHET. (-herda- 1716. -herde- 1710—1887) (†) kyrkoherdebefattning; pastorat. Doct: Martinus Brunner .. tilträdde .. (Danmarks) Kyrkioherdelägenhet åhr 1670. Peringskiöld MonUpl. 285 (1710). Konsistoriella kyrkoherdelägenheter. 3SAH 2: 71 (1887). —
-SÄTE. (-herda- 1781. -herde- 1669—1694) (†)
1) om kyrkoherdeboställe. Offerdahlz prästegård, som är rätta Kiyrkioherde-sätet i församblingen. OfferdalKArk. N II 1, s. 34 (1693). VDAkt. 1781, nr 423.
2) kyrkoherdebefattning? At han till bem:te Kyrkoherde Säthe må blifua förhulpen. VDAkt. 1669, nr 220. —
-VAL, n. Stiernman Riksd. 397 (1594). Vid kyrkoherdeval i går till Löfvestads och Fogeltofta församlingar erhöll fjerde profpredikanten .. (N. N.) 16,404 röster. AB 1890, nr 51, s. 2. —
-ÄMBETE~020, äv. ~200. Cavallin Herdam. 4: 378 (i handl. fr. 1731). särsk. konkretare. Att .. staten kan ålägga kyrkoherdeembetet ett göromål af ifrågavarande beskaffenhet (dvs. kungörelsers uppläsning). BtRiksdP 1874, I. 1: ProtJust. 9/9 1873, s. 13.
Avledn.: KYRKOHERDINNA, f. (†) = KYRKOHERDSKA. Franzén Skald. 4: 86 (1802, 1832). Horn Knös. 42 (cit. fr. 1820-talet). Högberg Utböl. 1: 152 (1912). —
KYRKOHERDSKA, f. (numera bl. i Finl.) kyrkoherdes fru l. änka. BtHforsH 2: 19 (1769). Till Kyrkoherdskan .. Fru Malin Ullman på dess systers bröllopsdag. (1841; titel). Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 311, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content