KÅSÖS kåsø4s l. ko-, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.; best. -en; pl. -er. (förr äv. med fr. stavning)
Etymologi
[av fr. causeuse, f. till causeur (se KÅSÖR)]
2) (i kulturhist. fackspr., i sht förr) liten, för två personer avsedd, stoppad o. helt överklädd soffa (att sitta i vid samspråk o. d.); särsk. om dylik möbel så inrättad att de båda personerna sätta sig på var sin sida om det S-formiga ryggstödet o. därvid komma att sitta med ansiktet mot varandra. Vi kröpo upp i Causeusen, vi talte .. tillsammans. Bremer Grann. 2: 207 (1837). PT 1911, nr 126 A, s. 3.
