SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MOD 4d, sbst.3, äv. MODE 4d, stundom 3de2 (tvåstavigt uttal förutsättes av metern i BrölBesw. 138 (c. 1670; enl. vissa hskr.: modo), Lucidor (SVS) 242 (1672), Runius (SVS) 2: 229 (c. 1710)), n. (KlädkamRSthm 1651—52 Fransk, s. 113, osv.), äv. (numera knappast br.) r. l. m. l. f. (KlädkamRSthm 1651—52 Fransk, s. 209, Östergren (1932)); best. -et, ss. r. l. m. l. f. -en; pl. = l. (ss. r. l. m. l. f. alltid) -er32 (mo´der el. mo`der Weste) ((†) -en Swedberg SabbRo 1207 (1697, 1712), Gustaf III 1: 231 (1778)). Anm. Förr förekom ordet stundom, i sht efter prep., i (den urspr. latinska ablativ)formen modo. Brasck FörlSon. D 3 b (1645: på nyja modo), Lindschöld Gen. B 2 b (1669; subj.), Runius (SVS) 1: 131 (1698; obj.).
Ordformer
(mod (-dh) 1667 osv. mode 16511944. modi 1651. moedet, sg. best. c. 1680)
Etymologi
[jfr t. o. eng. mode; av fr. mode, f. (o. m.), sed, mod, i pl. äv.: modevaror, av lat. modus, mått, sätt, i mlat. äv.: sed o. d. — Jfr MODELL, MODERERA, MODERN, MODEST, MODIFIERA, MODUS]
1) (numera knappast br.) sätt (att göra ngt), tillvägagångssätt; (gängse) bruk; sedvänja, vana; stundom svårt att skilja från 2. 1 .. Christningz Kläde effter g(amma)lt mode Borderat. BoupptSthm 24/10 1671. Derföre är det modet icke hälsosamt att afholla sig från aftonmåltiden. Westerdahl Häls. 102 (1764). At vi i .. (rättstavningen) ej böre rätta os äfter utländsk mode, utan hålla vår egen. Laurel SvSpr. 4 (1779). Var och en har sitt mod, sa flickan, när hon to vaggon me sej. Hembygden(Hfors) 1912, s. 125.
2) sed l. bruk l. förfarande o. d. som vid en viss tidpunkt anbefalles l. godtages av den härskande smaken; (för tillfället) härskande smakriktning; äv. i sådana uttr. som ngt är mod, förr äv. stora modet, ngt är modernt; det är (högsta) mod(et) att, (högst) modernt att osv. Ekeblad Bref 1: 127 (1652). Hofbussar rätta sig efter moden. Ehrenström Öfverd. 72 (1739). (Empedokles var) städse alfvarsam och trumpen .., hvilket den tiden var mode för Philosopherna. Lagerbring HistLit. 289 (1748). Det .. var (år 1740) stora moden at dricka Bitter-Vatten. Rosenstein BarnSj. 311 (1764). Det har varit en tid moden at (osv.). Lagerbring 1Hist. 2: 189 (1773). At Vetenskaper äro modet underkastade likaså väl som alt annat, är en lycka. Retzius Min. 4 (1795). SvD(B) 1943, nr 257, s. 9. — särsk.
a) om för en kortare tid gällande bruk i fråga om snitt, färg o. d. på kläder l. frisyr o. d.; (av gällande smak föreskrivet) sätt att kläda sig osv. Vara klädd enligt l. efter sista l. nyaste modet. Följa (med), rätta sig efter modet(s växlingar) l. moderna. Detta snitt är just nu högsta modet. Swedberg SabbRo 353 (1690, 1710). (Han vill) hafva kläder efter modet. Sahlstedt CritSaml. 609 (1765). Dessa fruntimmersdräkter (i en modejournal) voro i augusti månad högsta modet i London. MoB 7: 4 (1799). Topelius Fält. 2: 138 (1856; om frisyr). Modet föreskrev .. (på 1880-talet) getingmidja. Linder Sällsk. 142 (1918). jfr (†): The (dvs. adelsståndet) begäre .. om itt vist sätt och mode på kläder, som af detta ståndet skal tillåtas at bära. RARP 9: 399 (1664); jfr c. — jfr DAM-, HATT-, HERR-, HÅR-, HÖST-, KLÄD-, KVINNO-, PARISER-, VÅR-MOD m. fl. — särsk. (†) i uttr. modet av ngt, modet som utmärkes av ngt, modet med det o. det. (Porträttet skulle endast tjäna till) att de .. skola intet förgätha moedet af dhe stoore kruuskragar, med hwilche Mag. Erasmi effigies är stafferadt. Cavallin Herdam. 3: 410 (cit. fr. c. 1680).
b) i vissa prep.-uttr.
α) [jfr t. in die mode kommen, bli modern] (†) i uttr. vara l. komma l. bliva i mod(et), vara osv. modern l. ”i ropet”; komma l. bringa ngt i mod(et), göra så att ngt blir modernt. Astrologien .. kom .. (på 1500-talet) så i modet: at (osv.). Block Progn. Dedik. 3 (1708). Komma en ting i mod. Serenius E 2 b (1734). AJourn. 1813, nr 133, s. 3 (: bragt). KonstNyhMag. 1: 12 (1818).
β) [jfr t. auf die neue mode, fr. à la mode nouvelle] i uttr. på mod(et).
α') (numera föga br.) i sådana uttr. som på nya(ste), gamla, franska modet, förr äv. mod, i enlighet med det nu resp. förr l. i Frankrike osv. gällande modet; modern, nymodig resp. gammalmodig osv.; i ex. från ä. tid möjl. att hänföra till 1. BrölBesw. 138 (c. 1670). 1 Tröya och byxor af sijdentyg på gammalt Mode. BoupptSthm 6/3 1677. Nyckelknippan, som I på gamla mode hade vid sidan. Posten 1769, s. 430. En hatt på nyaste modet. Klint (1906).
β') i uttr. (vara l. bliva l. komma osv.) på modet, stundom på högsta mod(et), (vara l. bliva) modern osv.; särsk. i fråga om (detaljer i) klädedräkt l. levnadsvanor o. d.; äv. om författare l. konstnär o. d. resp. om litteraturalster, (åsikts)riktning osv.: (för tillfället) uppskattad l. populär, ”i ropet”. Möller (1745; under coqueluche). Sjögrönt pluche börjar bli mycket på modet. KonstNyhMag. 1: 28 (1818). Den vitterhet, som är på modet. CAHagberg (1835) i 2Saml. 24: 90. Läkare på modet. Tegnér Armfelt 1: 11 (1883). Denne prest är på modet. Schulthess (1885). Att dueller börjat komma på modet. Annerstedt Rudbeck Bref civ (1899). Det är på modet att gå barhuvad. Hammar (1936).
γ') (†) om person: som följer l. uppträder (är klädd osv.) i enlighet med senaste modet, modern. Lagerbring 1Hist. 1: 204 (1769). Man ska' visa Stockholms-sprättarna, att man kan vara på moden ner i .. (Småland) också! SöndN 1866, nr 23, s. 3. En sprätt på högsta mod. Lundquist Wessel Kärlek 48 (1888).
γ) [jfr t. aus der mode kommen] i uttr. (vara l. komma l. o. d.) ur modet, i sht förr äv. ur mod, ss. beteckning för att ngt upphör(t) att vara modernt. Ekeblad Bref 1: 203 (1652). Vnderbem:te kläd(er) .. woro .. Endeles uthur mode kompne. KlädkamRSthm 1661, s. 73. Solfjädrar äro icke så alldeles ur modet. KonstNyhMag. 1: 43 (1819). Denna kärnfulla vältalighet har fallit ur modet på de sista tjugu åren. Strindberg RödaR 109 (1879). Lagergren Minn. 1: 152 (1922: gått).
c) (†) närmande sig bet.: modell; snitt; fason. Soolfiedrar af nÿ mode. KlädkamRSthm 1651—52 Fransk, s. 209. 1 Swart Hatt Gammalt Mode. BoupptSthm 3/2 1670. De nu vanliga Moder på Kläder. Dalin Arg. 1: 133 (1733, 1754).
Anm. till 2. Stundom användes det fr. uttr. à la mode i bet.: enligt gängse (nyaste) skick o. bruk; modern; numera bl. efterställt; jfr ALAMODIG, ALAMODISK. Medh à la mode Taal. Arvidi 22 (1651). Oxe-kiött a la mode. Rålamb 14: 106 (1690; ss. namn på en kötträtt). Jag tror aldrig svampplockning varit så à la mode i Stockholm som i höst. UNT 1943, nr 239, s. 11.
3) konkret, i pl.: modeartiklar, modevaror; äv.: kläder enligt visst mod; numera bl. ss. förled i ssgr (med anslutning till 2 a). Swedberg SabbRo 1207 (1697, 1712). Skaffa dig icke alla nya moden. Scherping Cober 2: 40 (1737). PH 11: 416 (1778).
Ssgr: A (numera bl. tillf.): MOD-AFFÄR, -BILD, -BLOMMA, -BUTIK, -DAM, -DOCKA, -FILOSOF, -FILOSOFI, -FÄRG, -FÖRETEELSE, -FÖRFATTARE, -FÖRÄNDRING, -GALENSKAP, -HANDEL, -HANDLARE, -HANDLERSKA, -JOURNAL, -KRÄMARE, -KRÄMERSKA, -LEJON, -LITTERATUR, -MAGASIN, -MENING, -NARR, -PLANSCH, -PREDIKANT, -RASERI, -SAK, -SJUKA, -SJUKDOM, -SKRÄDDARE, -SPRÅK, -TIDNING, -VARA, -VÄXLING, -VÄXT, se B.
B: (3) MODE-AFFÄR. (mod- 19001932. mode- 1887 osv.) i sht konkret. Tavaststjerna Inföd. 282 (1887).
(jfr 2 b β γ') -APA, f.||ig. (vard.) jfr -docka 2. Jensen Mickiewicz Tad. 17 (1898).
-ARTIKEL.
1) (för tillfället) modern artikel; i pl. särsk. (i sht i fackspr.) om handelsvaror (i sht damhattar o. d.) som äro underkastade modets växlingar, modevaror; jfr mod, sbst.3 2 b β β'. ConvLex. 2: 663 (1823).
2) till 2 a: (tidnings)artikel rörande moder. Topelius Dagb. 1: 257 (1834).
(3) -ATELJÉ. för förfärdigande av modevaror (i sht damhattar); jfr ateljé 3. Sömnadsb. 397 (1915).
(2 a) -BILD. (mod- 1891. mode- 1854 osv.) avbildning av under en viss tidsperiod (säsong o. d.) modern klädsel. NJournD 1854, s. 7.
(jfr 2 b β β') -BLOMMA, r. l. f. (mod- 1900. mode- 1852 osv.) prydnadsväxt som under en viss tid är modern. Lundström Trädg. 345 (1852).
(3) -BOD. (†) = -affär. DA 1824, nr 59, Bih. s. 2. Rydberg 8: 221 (1874).
(2 a, 3) -BRANSCH(EN). affärsbransch omfattande modevaror. Bergman Chef. 12 (1924).
(3) -BUTIK. (mod- 1884. mode- 1850 osv.) jfr -affär. SthmModeJ 1850, s. 23.
(2 a) -DAM, f. (mod- 18361916. mode- 1856 osv.) [jfr t. modedame, fr. femme à la mode] dam som (överdrivet noga) följer modets växlingar. Runeberg 1: 198 (1836).
(jfr 2 b β β') -DANS. under en viss tid modern dans. Östergren (1932).
(2 a) -DEKRET. särsk. mer l. mindre bildl., om ”dekret” som föreskriver ett mod. SthmModeJ 1851, s. 16.
(2 a) -DIKTATOR. jfr -kung. Ymer 1933, s. 4.
(jfr 2 b β β') -DIKTNING. vid en viss tidpunkt modern art av diktning. Sylwan (o. Bing) 1: 125 (1910).
(2 a) -DOCKA, i bet. 1 r. l. f., i bet. 2 f. (mod- 17951900. mode- 1764 osv.)
1) (förr) docka iförd klädedräkt som var avsedd att demonstrera senaste modet; i sht om dylika dockor som skickades från Frankrike till andra länder. Holmberg 2: 338 (1795). En modedocka i ett bodfönster. Wetterbergh Penning. 207 (1847).
2) [urspr. bildl. anv. av 1] nedsättande, om person (i sht kvinna) som till överdrift intresserar sig för att klä sig efter senaste mod; jfr mod, sbst.3 2 b β γ'. SvMerc. 1764, s. 60. Bergman LBrenn. 68 (1928).
(2 a) -DROTTNING. jfr -kung. VL 1893, nr 2, s. 3.
(2 a) -DRÄKT. (i fackspr.) dräkt enligt gällande mod. Iduna 1864, s. 41. Fatab. 1931, s. 164. jfr (tillf., skämts.): Den första modedräkten, nakenheten. Törneros Brev 1: 142 (1824; uppl. 1925).
(jfr 2 b β β') -DYGD. (tillf.) Att ”göra gott” var tidevarvets modedygd. Alving SvLittH 2: 9 (1931).
(2) -DÅRSKAP~20, äv. ~02. modeföreteelse som går till ytterlighet o. överskrider gränsen för sunt förnuft l. god smak. JournLTh. 1812, nr 246, s. 2.
(jfr 2 b β β') -FILOSOF. (mod- 1913. mode- 1892 osv.) (i sht i fackspr.) Levertin Diktare 160 (1892, 1898).
(jfr 2 b β β') -FILOSOFI. (mod- 1881. mode- 1924 osv.) (i sht i fackspr.) NF 4: 512 (1881).
(3) -FIRMA, r. l. f. jfr -affär. Bergman Chef. 9 (1924).
(jfr 2 b β β') -FÄRG, sbst.1 (sbst.2 se sp. 1218), förr äv. -FÄRGA, r. l. f. (mod- 18231824. mode- 1808 osv.)
1) färgnyans som är på modet (i sht på kläder). KonstNyhMag. 4: 4 (1821); möjl. till 2. Deleen Meidinger 344 (1825).
2) (förr) för färgning av tyger o. d. avsett färgämne som (vid ändrat mod i fråga om färg) kunde uttvättas (o. ersättas med annan färg). DA 1808, nr 100, Bih. s. 1.
(2) -FÖRETEELSE~00200. (mod- 1890. mode- 1918 osv.) företeelse som (i ngt avseende) är karakteristisk för rådande mod. 3SAH 5: 50 (1890).
(jfr 2 b β β') -FÖRFATTARE. (mod- 1885. mode- 1804 osv.) Hjärne DagDrabbn. 84 (i handl. fr. 1804).
(2) -FÖRÄNDRING. (mod- 1845. mode- 1882 osv.) (i sht i fackspr.) förändring i gällande mod. Blanche Tafl. 123 (1845).
(2) -GALEN. som till överdrift följer modets växlingar. Östergren (1932).
(2) -GALENSKAP~102 l. ~200. (mod- 1891. mode- 1893 osv.) jfr -dårskap. WoJ (1891).
(3) -HANDEL. (mod- 18521916. mode- 1842 osv.) abstr. o. konkret. Snellman Tyskl. 277 (1842).
(3) -HANDLARE. (mod- 18071916. mode- 1786 osv.) person som idkar modehandel; modist. Björkegren 1791 (1786).
(3) -HANDLERSKA. (mod- 17951916. mode- 1786 osv.) jfr -handlare. Björkegren 1791 (1786). JournLTh. 1810, s. 1072.
(jfr 2 b β γ') -HERRE. (tillf.) = -lejon. Schulthess (1885).
(3) -HUS. större modefirma. Saisonen 1919, s. 588.
(jfr 2 b β γ') -HÖNS. (vard., mindre br.) nedsättande, = -docka 2. Östergren (1932).
(3) -INDUSTRI. för tillvärkning av modevaror. SthmModeJ 1852, s. 79.
(jfr 2 b β β') -JARGONG. jargong som är på modet. Hammarsköld SvVitt. 2: 160 (1819).
(2 a) -JOURNAL. (mod- 18241916. mode- 1799 osv.) journal (se d. o. 2) med nyheter inom klädmodet. MoB 7: 4 (1799). Stockholms Mode-Journal. (18431856; tidskriftstitel). särsk. (mera tillf.) bildl., om person som ständigt är klädd efter sista modet; jfr mod, sbst.3 2 b β γ'. Sturzen-Becker 6: 66 (1868).
(2 a) -KLÄDD, p. adj. (mera tillf.) klädd efter sista modet. Karlfeldt Vildm. 105 (1895).
(jfr 2 b β β') -KONSTNÄR. Nordensvan KonstH 57 (1899).
(3) -KRÄMARE. (mod- 17911872. mode- 17901872) (†) = -handlare. Möller (1790). Ahlman (1872).
(3) -KRÄMERSKA. (mod- 17951872. mode- 17811830) (†) jfr -krämare. Thorild (SVS) 1: 37 (1781; bildl.). SvTyHlex. (1851, 1872).
(2 a) -KRÖNIKA. krönika (i tidning o. d.) som behandlar modenyheter. Kleen Kvinn. 116 (1910).
(2 a) -KRÖNIKÖR. person som skriver modekrönikor. Östergren (1932).
(2 a) -KRÖNIKÖS. jfr -krönikör. Berg EoA 5 (1924).
(2 a) -KUNG l. (föga br.) -KONUNG. om man (i sht modeskräddare) som har stort inflytande på modernas utveckling. GHT 1897, nr 265 A, s. 2.
(2 a) -KÅSERI. jfr -krönika. Siwertz Sel. 2: 7 (1920).
(2 a) -KÅSÖR. jfr -krönikör.
(2 a) -KÅSÖS. jfr -kåsör. Rootzén Sthmsungd. 173 (1928).
(2 a) -LAG, r. l. m. föreskrift l. rättesnöre för modet. Hasselroth Campe 87 (1794). VHem 1921, nr 29, s. 17.
(jfr 2 b β γ') -LEJON. (mod- 18911900. mode- 1847 osv.) man som eftersträvar att vara modernt o. elegant klädd; sprätt; ofta nedsättande. Wingård Minn. 5: 146 (1847).
(jfr 2 b β β') -LEKTYR. = -litteratur 2. JournSvL 1798, s. 84.
-LITTERATUR. (mod- 1885. mode- 1817 osv.)
1) (föga br.) till 2 a, om litteratur som behandlar moderna. NJournD 1858, s. 67.
2) till 2 b β β', om litteratur som är på modet. AJourn. 1817, nr 280, s. 1.
-MAGASIN. (mod- 1900. mode- 1824 osv.)
1) till 3: (större) modeaffär. VeckoskrFrunt. 1824, s. 128.
2) till 2 a, = -journal. Sömnadsb. 469 (1915).
(jfr 2 b β β') -MENING. (mod- 1816. mode- 1881) (†) åsikt på modet. Wingård 2: 206 (1816). Nyblæus Forskn. 2: 582 (1881).
(jfr 2 b β γ') -NARR. (mod- 18241847. mode- 1846 osv.) nedsättande, om person som till överdrift följer modets växlingar; sprätt. Lindfors (1824).
(2) -NYCK. flyktig företeelse i fråga om modet; plötsligt infall i fråga om mod. Levertin Diktare 191 (1898).
(2) -NYHET ~20 l. ~02. nyhet i fråga om modet. KonstNyhMag. 2: 32 (1820).
(jfr 2 b β β') -ORD. Hasselroth Campe 284 (1794).
(2 a) -PLANSCH. (mod- 18911900. mode- 1850 osv.) jfr -bild. Portf. 1850, s. 8.
(jfr 2 b β β') -POESI. Björkman Chaucer 208 (1906).
(jfr 2 b β β') -POET. Hammarsköld SvVitt. 2: 4 (1819).
(jfr 2 b β β') -PREDIKANT. (mod- 1824. mode- 1891 osv.) Lindfors (1824).
(jfr 2 b β β') -PRÄST. SvLitTidn. 1818, sp. 13.
(2) -PÅFUND~02 l. ~20. konkret, om nyhet i fråga om modet; ofta nedsättande. Steffen ModEngl. 51 (1893).
(2) -PÅHITT~02 l. ~20. (vard.) jfr -påfund. Östergren (1932).
(2) -RASERI. (mod- 1885. mode- 1838 osv.) bildl., om överdriven l. sjuklig lust att följa gällande mod. SvLittFT 1838, sp. 181.
(jfr 2 b β β') -RIKTNING. för tillfället modern åsiktsriktning. Nordensvan SvK 469 (1892). Det är en moderiktning att i läroböcker knappa in på räsonnemanger och öka på fakta. PedT 1904, s. 393.
(2) -RÖRELSE. modeströmning, mod. Schück (o. Warburg) Huvuddr. 2: 62 (1917).
(2, 2 b β β') -SAK. (mod- 18521916. mode- 1813 osv.) om sak (förhållande, värksamhet o. d.) som är på modet l. som existerar blott tack vare modet; modeföreteelse. PoetK 1813, 1: 6.
-SJUKA. (mod- 18311852. mode- 1799 osv.)
1) till 2 b β β', = -sjukdom.
2) till 2, om (överdrivet) begär att följa modets växlingar. Järta 1: 5 (1799). Bergh Konst 195 (1908).
(jfr 2 b β β') -SJUKDOM. (mod- 1824. mode- 1920 osv.) sjukdom(sdiagnos) som är på modet. Lindfors (1824). 2NF 31: 636 (1920).
(jfr 2 b β β') -SKALD. jfr -författare. Atterbom Minn. 284 (1818).
(2 a) -SKAPELSE. konkret, om (dyrbart) klädesplagg framställt efter (det senaste) modets fordringar. Vallentin London 21 (1912).
-SKOLA, r. l. f.
1) till 2, mer l. mindre oeg., om viss riktning inom konst l. litteratur o. d. som följer ett visst mod. Vallgren ABCBok 199 (1917).
2) till 2 a, om (högre) läroanstalt för utbildning i klädsömnad o. d. Upsala(A) 1931, nr 116, s. 8.
(2 a) -SKRÄDDARE. (mod- 18101824. mode- 1929 osv.) (numera bl. mera tillf.) om förnämligare skräddare (som dikterar nya moder). Polyfem I. 11: 1 (1810). SvSlöjdFT 1929, s. 32.
(2 a) -SLAV; pl. -ar. bildl.: slav under modets växlingar. GHT 1896, nr 231 B, s. 1.
(2 a) -SLAVERI. bildl.: förhållandet att vara slav under modets växlingar. NordT 1892, s. 611.
(2 a) -SLAVINNA. (tillf., skämts.) bildl.; jfr -slav. Östergren (1932).
(jfr 2 b β β') -SPRÅK. (mod- 1879. mode- 1799 osv.)
1) (främmande) språk som det är modernt att använda l. studera. IllSvH 5: 415 (1879).
2) [jfr motsv. anv. i (ä.) d.] (†) talesätt, uttryckssätt som det är modernt att använda. LBÄ 23—24: 72 (1799).
(jfr 2 b β β') -STIL. 3SAH 5: 136 (1890).
(2) -STRÖMNING. bildl.: ”strömning” inom modet; ett mod betraktat ss. en tillfälligt förbidragande företeelse; mod (se mod, sbst.3 2). MeddSlöjdF 1898, 1: 33.
(2 a, 3) -SÖMMERSKA. sömmerska som syr modevaror, i sht hattar o. d.; modist. LdVBl. 1839, nr 29, s. 2.
(2 a) -TECKNARE. jfr -teckning. Josephson Romant. 228 (1926).
(2 a) -TECKNERSKA.
(2 a) -TECKNING. jfr -bild. Form 1939, Omsl. s. 116.
(2 a) -TIDNING. (mod- 19001916. mode- 1872 osv.) jfr -journal. Freja. Illustrerad Skandinavisk Modetidning. (18721919; tidskriftstitel).
(jfr 2 b β β') -VARA, r. l. f. (mod- 18741916. mode- 1796 osv.) = -artikel 1; i sht i pl. Altén Fästm. 68 (1796).
(jfr 2 b β β') -VETENSKAP~102, äv. ~200. EconA 1808, jan. s. 53.
(2) -VIND, r. l. m. (mera tillf.) bildl.; jfr -strömning. SD 1896, nr 191, s. 2. Kulturen 1935, s. 31.
(2 a) -VÄG. i uttr. i modeväg, i fråga om mod (modevaror). Ingenting nytt i modeväg. SthmModeJ 1855, s. 22.
(2) -VÄRLD. (i fackspr.) sammanfattning(en) av de befolkningsgrupper i ett land l. under en viss tid som (i högre grad) intressera sig för l. ledas av det härskande modet i fråga om konst l. litteratur o. dyl. l. i fråga om kläder. Hammarsköld SvVitt. 2: 156 (1819). SthmModeJ 1851, s. 72.
(2) -VÄXLING. (mod- 1885. mode- 1915 osv.) förändring i modet; i sht i pl.: modets växlingar. Odhner G3 1: 516 (1885; i fråga om klädedräkt).
(jfr 2 b β β') -VÄXT. (mod- 1872. mode- 1877 osv.) (i sht i fackspr.) (odlad) växt som är på modet. HbTrädg. 1: 34 (1872).
(jfr 2 b β β') -ÅKOMMA~020. jfr -sjuka 1 o. -sjukdom. SvD 9/12 1928, Söndagsbil. s. 4.
Spoiler title
Spoiler content