SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1939 KÄX ɟäk4s, sbst.5, n.; best. -et. Ordformer (käks (käcks) c. 1755—1856. käx (kex) 1722 osv.) Etymologi [sv. dial. käks; vbalsbst. till KÄXA, v.2] 1) (ngt klandrande l. föraktligt) käxande, kält; förr äv.: knorrande, knot. (Sv.) kex .. (lat.) murmur. Swedberg Ordab. (1722). Mamma och Skarpmesser pina ihjel mig med sitt innerliga kex. Wetterbergh Penning. 206 (1847). Faustman GiftKv. 36 (1926). 2) (†) om hunds skällande. Swedberg Ordab. (1722). Schenberg (1739). jfr HUND-KÄX, sbst.3 SAOB Alfabetisk lista kävling subst. käx subst.1 käx subst.2 käx subst.3 käx subst.4 käx subst.5 käxa subst.1 käxa subst.3 käxa verb1 käxa verb2 käxande Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
