SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
KÖPSLAG, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(äv. kiö-)
Etymologi
[jfr d. købslag; av mnt. kōpslach (motsv. t. kaufschlag), handel, eg.: handslag till bekräftande av ett köp, av kopen l. kōp (se KÖPA resp. KÖP) o. slach (se SLAG)]
(†) köpslående, köpslagan; (drivande av) handel; äv. mer l. mindre bildl. ConsAcAboP 1: 238 (1647; bildl.). Köpslag med Finnarna. Verelius 70 (1681). Lallerstedt Dygdel. 75 (1746). Meurman (1846).
Ssg: KÖPSLAGA-FOLK. (†) koll.: handlande, affärsmän. Runius (SVS) 2: 13 (c. 1698).
Spoiler title
Spoiler content