SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1939  
LABBI lab4i l. 32, n.; best. -t l. -et; pl. -n, äv. -s (JernkA 1874, s. 129); l. LABBE lab4e l. 32, sbst.2, n., ngn gg r. l. m.; best. -et, ss. r. l. m. -en (BergsbSahlin 215 (1921)); pl. -en.
Ordformer
(labbe 18941931. labbi 18581931. labbie (möjl. sg. best.) 17891848)
Etymologi
[sv. dial. labbi, labbe, labbris, labbis; sannol. (inkommet gm vallonerna) av fr. l'abri, sg. best. av abri, skydd, skjul, till abrier, skydda, av ovisst urspr.]
(förr) stuga, skjul l. rum intill masugn, hammarsmedja o. d. där arbetarna under ledighet mellan arbetsskiften kunde vila sig. Rinman (1789). JernkA 1858, s. 327. Vilotiden (vid Hävla hammarsmedja) tillbragte man .. i en särskild liten byggnad, labbet. SvKulturb. 9—10: 139 (1931).
Spoiler title
Spoiler content