SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1939  
LABEFAKTERA, v. -ade.
Ordformer
(-fact-)
Etymologi
[jfr t. labefactieren; av lat. labefactare, komma att vackla, av labare, vackla (jfr LAPSUS), o. factare, göra, avledn. av facere, göra (se FACIT)]
(†) komma (ngt) att vackla; försvaga. Tillhielpa att redigere in ordinem firmiorem alle saker, som efter vår glorvördigste salige Konungz sorgelige affall någhorlunda kunde finnas labefacteradh. OxBr. 10: 125 (1634). Schück VittA 3: 395 (i handl. fr. 1685).
Spoiler title
Spoiler content